måndag 5 november 2012

Tema fantasy - recension av "Ett trollspö på katedern"


Det är nog ingen överdrift att påstå att fantasy och Harry Potter har gjort en hel generation barn läsintresserade. Fantasy är också en genre där barn och vuxna kan mötas över läsupplevelser; även föräldrarna till dessa barn har dragits med och blivit intresserade. Lärare världen över har i förlängningen tagit till sig Harry Potter-böckerna för att använda dem i sin undervisning.

Ett trollspö i katedern, med underrubriken Att arbeta med fantasy i skolan är en helt nyutkommen bok som vänder sig till lärare, skolbibliotekarier och andra som möter barn i skolan. Boken är en antologi med bidrag från såväl skolgolvet som akademiska institutioner. De båda redaktörerna, Helene Ehriander och Maria Nilsson, är båda verksamma som lektorer i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar/Växsjö.

Tanken bakom antologin är dels att ge kunskap om genren fantasy, dels att ge råd och tips om att arbeta med fantasyböcker i skolan. Boken vill ge både litteraturvetenskapliga tolkningar och litteraturpedagogiska verktyg. Den har därför två delar där en fokuserar på analyser och den andra på praktiska upplägg och konkreta tips.
Några kapitelrubriker ur del I:
Den fantastiska vampyren: om rädslor och begär i 2000-talets vampyrfiktion
Halvblod och hemmafruar - diskriminering och rasism i JK Rowlings berättelser om Harry Potter
Fantastiska flickor i i fantasy - om genus och normöverskridande
Ungdomars möte med fantasy - en förödande eskapism?

I del II beskrivs pedagogiskt arbete med fantasyböcker i olika årskurser, från åk 4 till gymnasiet. Flera av dem beskriver hur man arbetat med utgångspunkt från Harry Potter. Ett exempel:

Att skapa egna texter som hjälp för sin identitetsutveckling. Ett temaarbete om Harry Potter, skrivet av Åsa Gustavsson som är lärare någonstans i mellersta Sverige. Hon beskriver ett arbete med elever från årskurs 4 under sex veckor:

Temat inleds med att eleverna kommer till sitt mörka klassrum en morgon och finner ett stort paket mitt på golvet. Paketet innehåller den första Harry Potter-boken, ett trollspö och ett långt brev från Harry själv. Klassen läser naturligtvis boken, och med utgångspunkt i olika kapitel diskuteras viktiga ämnen: fosterfamiljer och adoption, mobbning och orättvisor, att få/ ta beröm, riktig vänskap, vem är en hjälte?

Barnen skriver också dikter med magiska ord och trollformler, de skriver egna fantasytexter, de ritar kartor, studerar gamla slott och monument, och bygger egna slott av lera. Nästan alla skolämnen "deltar". Alltsammans mynnar ut i en utställning som också dokumenteras. Eleverna egna texter och bilder samlas i en bok som kopieras och säljs.

Ett trollspö i katedern är kanske mest intressant för författare/ illustratörer inom fantasygenren som gör skolbesök, men även andra som gör skolbesök kan nog ha glädje av att läsa om de pedagogiska uppläggen i bokens andra del. Den första delen av boken innehåller flera intressanta analyser som belyser fantasygenren från olika håll.
/Maud Mangold

1 kommentar:

Jessika sa...

Jag tänker på hur det var när jag var liten, och kanske när sonen var liten med.
Kanske nu också, i vissa kretsar.
Att fanatsy ansågs som verklighetsflykt. När verklighet kan vara så mycket och ibland så svår att beskriva.
Jag tänker att det är saga och att sagan nästan alltid är allegorisk. Man känner igen och förstår men behöver inget säga, kanske inte ens veta om.
Jag tänker att en rejäl omskrivning ofta förklarar vardag och verklighet väldigt bra.

Och så tänker jag att en skicklig pedagog kan göra mycket av det där. Få med sig ungarna, ha roligt, lära om allt möjligt osv. En mindre skicklig pedagog kanske å andra sidan riskerar att blotta ungarna för varandra och lämna dem med sådant som berör dem utan redskap och diskussion. Att det har funnits lägen i min egen skolgång då jag absolut inte hade velat jobba med något så viktigt och stort som fantasy i skolan, bland de andra barnen. För det var min fristad hemma där jag var ifred.
Svårt det där...
Fast kanske är det ingen fara, bara de ambitiösa och duktiga drar igång så här roliga projekt:)