måndag 30 januari 2012

TEMA gamla boktips.

När jag var liten var jag en riktig biblioteksunge.
Det fanns en skolbila och en stadsbibla, jag hängde på båda.
Skolbiblan låg högst upp i den halvgamla skolbyggnaden. Det var breda stentrappor dit upp, med långa fossiler i alla trappsteg. Rummet intill var aulan, kanske var det inget mer så högt upp.
Själva biblan var halvmörk, med mindre fönster än skolans andra rum. Väggarna täcktes av fasta hyllor och hyllorna var fulla av röda biblioteksband. Alla böcker var lite halvgamla tror jag, eller så såg det bara så ut när de var bundna sådär.
Det luktade jättegott.

fredag 27 januari 2012

Samtal som påverkar

Britt Engdal bloggar om "gamla godingar". Idag får vi vet ahur det kom sig att Maria hamnade på Pater Noster:

På somrarna brukar min man och jag vara ute och segla i Bohuslän. Ibland lägger vi till vid fyröar, som Vinga. Där fanns förr i tiden flera familjer boende och åt barnen ordnades skola. Lärarinnor anställdes. Tänk om Maria skulle kunna bli lärarinna på Vinga!

Det sägs ju att man inte ska prata om sina planer och idéer. Men ibland kan det faktiskt vara bra. Det gjorde jag med flera av mina vänner här på Öckeröarna. Därför fick jag, innan jag hann fördjupa mig i förhållandena på Vinga, veta av en gammal vän att det fanns en pensionerad lärarinna på ön Hyppeln i vår kommun, som var född på Pater Noster. Hon hette Ebon Adolfsson, var en fantastisk berättare och blev min vän.

Därför hamnade den nyutexaminerade lärarinnan Maria Andersson år 1934 i en skola Mitt i havet, det vill säga på Pater Noster, en av de mest exotiska platser man kan tänka sig. Huvudön bland Pater Noster-skären, där fyren är placerad, är stor som ett par fotbollsplaner och ligger ett gott stycke utanför Marstrand. Vilken sagolik värld jag hamnade i tack vare Ebons berättelser! Pater Noster var en plats där man levde på regnvatten och sjöfågel, dit jultomten tog sig flygande på en svan och där man kunde leka med en tam säl. Men när storm och is och dimma fångade ön, så att ingen kunde ta sig vare sig dit eller därifrån, var det inte lätt att leva på Pater Noster. Men spännande! Huvudperson i Mitt i havet är inte bara Maria, utan minst lika mycket en av hennes elever, Sanna. Berättarperspektivet växlar mellan de två.

Ett par filmare blev fascinerade av berättelsen, skrev manus och började söka efter möjligheter att producera en film. Ännu har de inte lyckats och kanske de aldrig kommer att göra det. Så är det väl med de flesta filmprojekt. Men i min och mina läsares fantasi lever Maria och hennes vänner vidare.

torsdag 26 januari 2012

En annan Maria

Britt Engdal bloggar om några "gamla godingar". Idag om tredje delen i serien om Maria:

"Att vara femton år kan vara underbart, hemskt och förvirrande. Så är det också för Maria. Hennes närmaste känner inte igen henne. Den milda flickan har blivit trotsig och besvärlig. Hon har blivit En annan Maria, i den tredje boken om hennes liv.


På sommarlovet far hon hem till Hönö och arbetar som barnflicka i en prästfamilj. I familjen finns två småflickor som hon ska passa, men också en mörklockig, nittonårig storebror, nybliven student. När han ser på henne med sina guldglittrande ögon blir hon alldeles knäsvag och låter sig lockas in i syrenbersån …"

Imorgon får vi veta hur segelturer och samtal påverkat karaktärer och händelseutveckling i serien.

tisdag 24 januari 2012

Familjehistorien nästlar sig in

Britt Engdal bloggar om några "gamla godingar", och om hur den egna familjehistorien kan nästla sig in i en berättelse:

År 1924 flyttar den 12-åriga Maria in till Göteborg i boken Flyttfågel. Hon ska bo i Ulfs familj och gå i Sigrid Rudebecks flickskola. Där gick jag själv 30 år senare. I flickskolan möter Maria den fina världen, de rika flickorna som ofta ser ner på henne och skrattar åt hennes dialekt, men finner också en pålitlig vän i Irene, en kavat flicka från det fattiga Haga, och i Violetta ett par trappor upp, vildsint, lycklig och stark. I sin modersmålslärarinna får Maria en stark förebild och det lilla skolbiblioteket blir en älskad tillflyktsort.

Ulfs pappa har dystra ögon och ett svårmod som vill knäcka honom. Han är också min egen pappa. Min personliga familjehistoria har nästlat sig in i böckerna om Maria. Jag är inte bara Maria, jag är också Ulf.

måndag 23 januari 2012

Vem är du?

Nyheter, nyutkommet, rykande färskt från pressarna! Gärna det. Men på bibliotekens hyllor finns det gamla skatter som är väl så värda att påminna om. Under våren kommer BarnBoksNätet då och då att berätta om en del "gamla godingar". Den här veckan bloggar Britt Engdal så passande om några riktigt västkustska böcker. Varsågod, Britt Engdal:

Maria, vem är du? Du som tittar så förtroendefullt på mig från Tord Nygrens omslagsbild till Tjottar och fiskarungar. Maria, du är jag! Du är den jag skulle ha varit om jag blivit född på Hönö 1912 i stället för i Göteborg 1941.

1975 flyttade jag med familjen från spårvagnar och höga stenhus i Göteborg till måsskrik och fiskebåtar på Hönö. Kontrasten var stor, fast samtidigt var Hönö ett modernt samhälle med vägar, biltrafik och en växande befolkning. Men hur hade det varit att leva här förr? För femtio år sedan, för hundra år sedan? Jag träffade gamla hönöbor och bad dem berätta. Oj, vad de berättade! Gärna om tjottarna, de tetiga sommargästerna från stan som hyrde sommarnöje i öbornas hus förr om åren.

Så föddes du, Maria, i mitt huvud.

söndag 22 januari 2012

Barnkulturårsinvigning.

Igår, lördag, var den officiella invigningen av Barnkulturåret 2012.
Det snöade.
Vinter för första gången där här vintern, i alla fall nästan.
BarnBoksNätet deltog i invigningen med en monter på Stadsbiblioteket.

fredag 20 januari 2012

Vad tycker ungdomar om Jag är Boken?


         

Tidig amerikansk bokhäxa

Alla respondenter får direkt chans att utvärdera sitt svar från BabaJaga. De flesta använder utvärderingsformuläret med fem frågor som hittas där grundformuläret finns. Andra vill bara skriva några spontana rader med vändande post. Ganska ofta får klasser i uppdrag att skicka in sina ifyllda formulär. Det har alltså varit på uppmaning av en lärare som de skrivit till BabaJaga och inte på eget initiativ. Trots det är nästan alla utvärderingar positiva. (En har tyckt att alltihop var "tråkigt".)

torsdag 19 januari 2012

Jag är... Jag är... Jag är...


Om man tänker efter har man kanske många olika själv i sig.



Vad skriver ungdomar om sig själva i Jag är Bokens formulär?

Det är förstås väldigt olika hur formulären ser ut. Vad gäller omfånget så har en del respondenter slutat efter kanske 10 rader och skickat in ett halvtomt dokument. Till dem brukar jag svara Skriv mer nästa gång! Jag vill veta mer om dig. Men det finns också de som inte nöjer sig med 20 rader utan behöver större plats för det dyker upp så många tankar att delge. Varje ruta i formuläret kan expandera så det går att få in många meningar om man vill. Skrivtillfället kan erbjuda en stund av självreflektion. Eller så låter man bara tangenterna gå automatiskt, via magen. Då fångas en ögonblicksbild som kan berätta mer än man tror. 

onsdag 18 januari 2012

Jag är Boken: lyckobrev och boktips samtidigt

Idag fortsätter vår gäst Eva Selin att berätta om Jag är Boken!   
Äldre lyckobrev - utan boktips. (bilden är lånad med tillstånd ur bloggen NEVERMORE)


Lyckobrevet - en av beståndsdelarna i Jag är Boken - är ingen ny företeelse. Detta rosa Lycko- och framtidsblad med tydlig manlig adressat finns bevarat på Runnbergsgården i Saxdalen, Ludvika. Denna tidiga variant föregicks inte av något formulär som skulle fyllas i och inte följde det med några boktips heller. Opersonligt. Men rimmen är fina.

tisdag 17 januari 2012

Den här veckan har vi en gäst!

Den här veckan har vi en gäst på BBNbloggen, nämligen Eva Selin. 
Eva är bibliotekarie och läsinspiratör knuten till BUS-biblioteket på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. 
Vi har skrivit om BUS-biblioteket här på bloggen förut. Det kan du läsa här.
Nåväl....
Välkommen Eva!

Vad är Jag är Boken?

Jag är Boken är en tipstjänst för unga mellan 13 och 25. 
I en kedja av händelser får man vara med om något. Det handlar om personliga boktips och lyckobrev. Såhär går det till:
1. Hitta starten. Det finns olika ingångar, se länkar här nedan.
2. Välj ett alias. Med det är du osynlig och fri att berätta vad du vill.
3. Fyll i formuläret. Manual och hjälptext finns vid sidan om.
4. Skicka iväg.
5. Vänta... (En vecka kanske men helst inte mer.)
6. Få svar. Svaret består av tre delar:
      a) ett lyckobrev
      b) tre personligt utvalda boktips
      c) det ifyllda formuläret tillbaka

måndag 16 januari 2012

Barnkulturår 2012

Som ni säkert har hört talas om är det Barnkulturår i Göteborg hela 2012.
Tanken är att att staden ska få en påfyllning av kultur för barn, samtidigt som vi gör uppmärksamma på  allt roligt som redan finns.
Exakt vad det här kommer att innebära återstår att se, men spännande känns det!
Året invigs officiellt lördagen 21 januari klockan 14.00 på Konserthusets trappa. Det kommer att bli musikframträdanden och överraskning, så se till att komma dit.
Samtidigt händer det saker runt om i stan och i utställningshallen på Stadsbiblioteket finns BarnBoksNätet representerat med bland annat bokbord där man kan få se exempel på böcker av västsvenskt ursprung - både nytt och lite äldre. Biblioteket är öppet mellan 11.00 och 17.00, kom och hälsa på oss!
Bilder föreställer BarnBoksNätets tjusiga maskot Madame.
Hon kommer att vara med, såklart:)

I morgon inleder gästbloggande Eva Selin sin vecka på bloggen. Hon är bibliotekarie och läsinsperatör knuten till BUS-biblioteket på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.
Både Eva Selin och BUS-biblioteket kommer att finnas med på Stadsbiblioteket den 21 januari.
Allas barnbarn, Barnboksbildens vänner och HDK kommer också att vara med.
Kul va!
-
Jessika Berglund

lördag 14 januari 2012

Solbarnet blir teater

Jag har under många år arbetat med teater. Både med regi och drama samt under en period som skådespelare när jag turnerade med barnteater.
Därför känns det extra spännande för mig att min första bok Solbarnet blir teaterföreställning till sommaren.

fredag 13 januari 2012

Eget förlag - bra eller dåligt?

Eftersom jag ger ut mina böcker om bronsåldersflickan Fry på eget förlag brukar jag ofta få frågor om detta ämne. Hur är det att ge ut på eget förlag? Vilka för- och nackdelar finns det?

onsdag 11 januari 2012

Musik och sång - en källa till glädje

En skapande process kan ha många olika uttrycksformer.
Sång och musik är en av dem. Fastän jag är författare så måste jag nog erkänna att sången är min starkaste uttrycksform. Jag sjöng innan jag pratade, sa alltid min mamma.
I sången och att använda rösten finns en urkraft som har levt med oss så länge vi har varit människor. Någon slags sång har nog alltid funnits.

måndag 9 januari 2012

Här hämtar jag kraften till livet och den skapande processen

Nu har julhelgerna passerat och vi är på god väg in i ett alldeles nytt år. Framför oss ligger de oskrivna dagarna. De som skall fyllas med vårt vardagliga liv och med stunder av tomtebloss som lyser upp den grå lunk som också är en del av livet. Vi kan inte alltid flyga bland stjärnorna. Men vi kan försöka, vi kan ha en vilja och önska, vi kan drömma och då är vi redan på god väg.
Jag heter Monika Häägg och är författare till fyra böcker som handlar om en flicka i bronsålder. Solbarnet, Månguden, Isvintern och Kungsgården. Under veckan som ligger framför oss är jag skribent här på Barnboksnätets blogg.