onsdag 29 september 2010

Sista chansen på fina böcker!

Ännu finns chansen att vinna någon av dessa fyra fantastiska böcker av BarnBoksNäts-medlemmar, men inte länge till! Vi har förlängt tiden något, så skriv en kommentar senast fredag 1 okt. och var med i utlottningen! I helgen talar vi om vilka som blir lyckliga vinnare, håll utkik.

Finaste bokbussen

När jag var nio-tolv år hängde jag på biblan.
Den låg alldeles bredvid min mellanstadieskola, bibliotekarien visste vad jag tyckte om och varje dag hade hon ställt nya böcker på en särskild hylla åt mig.
Jag älskade biblioteket. Tvålen luktade gott också, det fanns affischer i hallen utanför och jag fick vara i fred utan att vara ensam - en underbar sak när jag gick på mellanstadiet.
Mina kusiner bodde på landet, där fanns en bokbuss. DEN var fin! Man gick upp för deras branta backe och där stod den, i mörkret, med öppna dörrar. Som en sådan där port som tar en till andra världar, en tidsresa. Jag tänkte att en bokbuss är nog det finaste som finns.
Och på bokmässan nu såg jag den finaste bokbussen någonsin.
Miljöbarnbokbussen hette den, och den hör hemma i Karlstad. Mannen som skapat den visade stolt på låga hyllor och små lättklivda trappsteg. Ett golv där hela dagisgruppen ryms på samma gång och fönster ner till golvet. Böckerna stod sorterade tematiskt med framsidan synlig - nästan bara bilderböcker. Massor!
Sen åker han runt till förskolorna och hälsar på dem. Så att det går att ta med hela gruppen fastän barngrupperna numera är så stora.
Nu vill jag vara förskolebarn i Karlstad.
Eller åtminstone dagisfröken - han kör till dagmammorna också om de vill det.
Eller om det bästa av allt vore att göra bilderböcker? Och sen står de i de låga lådorna med framsidan synlig och så väljer ungarna dem och tar dem till dagis. De sitter tillsammans i soffan eller på trappan i solen och läser. Ibland kanske någon läser för dem på vilan? Eller om boken jag gjort får följa med till skogen och läsas medan man äter matsäck?
DET skulle kännas fint!
Jessika Berglund

tisdag 28 september 2010

Högläsningens och berättandets magi

Allt började förstås med muntligt berättande. När skriften kom till de gamla grekerna förfasade sig dåtidens intellektuella lika mycket, som dagens över it-samhällets följder. Och senare, när texter skrevs och blev vanliga, förfasade man sig över dem som läste tyst - för det var högläsningen som var normen.

måndag 27 september 2010

Bästa frågan

I lördags på bokmässan var det författarstafett på Litteraturscenen. Svenska och sydafrikanska författare intervjuade varandra och det blev riktigt intressant.

söndag 26 september 2010

Högläsning och suddgummivaruhus

Jag har lyssnat till två seminarier som på olika sätt kom att handla om högläsning. I det första varnade man för obegåvade högläsare i det andra för den "präktifiering" av barnboken som tidspressade vuxna bäddar för.
Här kommer en bild på några av debattörerna. Men klicka vidare och läs mer om vad de sa, och framför allt: Vilket är ditt recept för att få fart på högläsandet i Sverige?

Sassa Buregren, Viveka Sjögren, Ulf Stark & Catarina Kruusval i samtal under ledning av Janina Orlov


lördag 25 september 2010

Friheten på bokmässan

Av någon anledning kom jag att tänka på nationens samlade reaktion på SD:s intåg i riksdagen när en man – vars namn jag tyvärr inte uppfattade – läste Frödings dikt Tre käringer i en backe på De litterära sällskapens scen. Särskilt omkvädet lät bekant: ” "å kôrs i jemini, kôrs i jemini, kôrs i je!". (å guschelôv, att vi int ä tockna).

Som avslutning föreslog den 150–årsjubilerande Fröding (eller om det möjligen var en till Fröding utklädd värmlänning) den egna dikten Dumt fôlk som en passande text för SD-gänget. Men han gjorde det utan ackompanjemang av vuvuzelor.

Ett annat citat som skulle passat bra som sammanfattning av reaktionen på SD:s valframgång är det som falskeligen tillskrivits Olof Palme: ”Det var det jävligaste. Det hade jag ingen aaaaaaaning om.” Det mycket välbesökta seminariet ägnat Henrik Berggrens stora Palmebiografi var en påminnelse om en helt annat politisk tid, en tid då stats– och andra ministrar faktiskt läste böcker, både skönlitteratur och annat. Och hade visioner bortom skattesatser.

Som tagen ur en annan tid var även Bengt Göransson, före detta kultur– och skolminister, nästan kusligt lik Palme i röstläge, satsmelodi och intensitet. Han kryddade sitt korta föredrag om frihetens natur med referenser till Söderberg, Geijer och några till. Jag ser inte riktigt nutidens ordningsman till utbildningsminister gå i land med motsvarande uppgift.

Friheten har för övrigt varit möjligt att välja som röd tråd de två första dagarna på mässan. Dilsa Demirbag-Sten har tillsammans med Per Bauhn skrivit boken Till frihetens försvar, där de bland annat går till angrepp mot de extremt lättkränkta grupper som gärna handgripligen begränsar andras frihet till förmån för den egna uppfattningen om tillvaron. Demirbag–Sten har också en annan bok aktuell på mässan – Fosterland, som handlar om hennes familjs ankomst till Sverige och hur hon fick kämpa för sin frihet, mot familjens våld och förtryck (en familj som nu lyckligt nog verkar ha nått full försoning). Både hon och Per Bauhn vågar hävda den omoderna åsikten att barn ibland måste skyddas från övergrepp från sina egna föräldrar, till exempel religiöst motiverad omskärelse. Vuxna människor ska få göra med sina kroppar vad de behagar (exempelvis dölja dem i burka), barnen ska skyddas tills de är vuxna och kan göra egna val. Varför är det inte självklart? Varför får inte till exempel inte alla ungar delta i sim– och sexualundervisning?

Under fredagen delades Teskedsordern mot fanatism ut. Det var oerhört glädjande att konstatera att pristagaren i år heter Christina Wahldén, en journalist och författare som skrivit mycket om förtryck av unga kvinnor, till exempel hedersrelaterat våld. Visst ska Sverige fortsätta att vara en fristad för människor som förlorat sin frihet i hemlandet. Men då ska de svenska rättigheterna också gälla samtliga familjemedlemmar. Till och med döttrarna.

Ett miniseminarium ägnades den frihet som bland annat alla författare är helt beroende av, den del av Sveriges grundlag som reglerar tryck- och yttrandefrihet. Just nu arbetar Yttrandefrihetskommittén med att ta fram förslag på hur man ska kunna förena de svenska lagarna med EU:s krav. Särskilt en av seminariets deltagare, Anders R Ohlsson, underströk vikten av att vara enormt försiktig med att pilla på dessa lagar, vilket Sverige har gjort de senaste decennierna. Syftet är alltid vällovligt (t ex förbudet mot innehav av barnpornografi) men konsekvenserna kan bli oförutsedda och oönskade.

/Mikael Thörnqvist

fredag 24 september 2010

Fullmåne på bokmässan

Jag tjatar på om månen. Den ger intryck, jag kan inte blunda.
Idag är det en pappersmåne, fast den är riktig ändå.

Tanzania möter Sverige som möter Tanzania igen

John Kilaka från Sumbawanga i Tanzania  är på bokmässan för att visa sina bilderböcker. Petra Szabo från Danderyd i Sverige är snart på väg till Tanzania för att visa sina. Idag möttes de två. Båda signerade sina böcker. Om tre veckor reser Petra till Moshi i Tanzania med sin bok som är inläst på swahili.
Frische Fische betyder förstås färsk fisk och den finns på svenska också!
/Maud Mangold


Vinn fler böcker!



Bokmässan fortsätter. Och vi lottar ut två böcker till här! Kerstin Lundberg Hahns sprillans nya "Vitas hemlighet" (med ill. Maria Nilsson Thore), och Jessika Berglund och Helen Rundgrens "Små kryp & gummistövlar - fälthandbok för förskolan".
Lämna en kommentar här. Dela med dig av något du sett eller hört på Bokmässan!
Så har du chansen på dessa fina böcker. Senast onsdag 29 Sept. kl. 20! Och glöm inte de två fina bilderböckerna här också. Fina godnattsagor för de små båda.
Lycka till!

Var är Afrikas barnböcker?

Ja, var är de? De är inte där de borde vara - i alla barns händer. Inte än. Men de är på G. Ungefär så sammanfattade Lesley Beake från Sydafrika tillståndet.

Fullmåne över korsvägen

Korsvägen är det bästa stället i Göteborg om man vill se fullmånen, det kanske ni vet?

onsdag 22 september 2010

Vinn en bok!

Nu är det Bokmässa! Om bara några timmar går startskottet.
I samband med det passar vi på att lotta ut hela fyra stycken fin-fina och nyutkomna böcker här på bloggen. Först ut är två bilderböcker av BBN-medlemmar:
Maria Aminoffs "Oliver flyger" (om Oliver och Emma som ska ut på en flygresa – med alla spännande moment som det innebär!), illustrationer: Nathalie Uppström.
Och Sara Gimbergssons "Sova sött" ("En godnattbok för den som är lite trött. Att läsa, titta och somna sött!"). Lämna en kommentar här senast Onsdag 29:e sept. kl. 20 och var med i utlottningen genom att dela med dig av ett boktips, årets tema är afrika, vilket är ditt boktips på barn- och ungdomsboksfronten?
Och glöm inte att lämna en kontaktuppgift i kommentaren så vi kan meddela dig när du blir den lyckliga vinnaren :)
Lycka till!

BarnBoksNätet på bokmässan

Här kommer ett litet axplock om vad BBNmedlemmar har för sig under mässan. Komplett kan det ju aldrig bli, men här finns i alla fall en del:

Inför mässan

Långt innan ett val är färdigräknat är det dags för nästa. För bokmässan handlar i mycket hög grad om att välja. Den som inte planerar och väljer i god tid riskerar att irra tröstlös i mässans korridorer, komma fem minuter för sent till favoritseminariet och mötas av en stäng dörr eller helt enkelt aldrig få veta vad man gick miste om.

Efter ett par lugna inledande timmar infinner sig beslutsångesten klockan elva på torsdag morgon. 10 minuter med Birgitta Stenberg i Norstedts monter, 20 minuters presentation av Barnbokskatalogen eller Dilsa Demirbag-Sten på Debattscenen? En författare och journalist som tycker att till och med Lars Vilks ska ha yttrandefrihet tillhör eventuellt en utrotningshotad ras, så Dilsa vill man ju inte missa. Hon har dock ungefär tio programpunkter om dagen så hon kan nog klämmas in senare. Det gäller även Stenberg. Så det får bli katalogen.

Och om jag sedan småjoggar därifrån hinner jag precis till första föredraget om Fröding på De litterära sällskapens scen. Fast det andra missar jag, för då har min kollega Kerstin Lundberg Hahn ett monterframträdande. Gunnar Wetterberg prat om Nordens förenade stater och RFSU-seminariet i F4 är bara att glömma.

Så där håller det på. I fyra dagar.

Några lätta val finns det. Självklart Barnboksnätets medlemmars programpunkter. Därutöver:
Torgny Lindgren om minnets otillförlitlighet, lördag klockan 10.
Robert Kangas berättar om sin senaste bok, De där somrarna. Lördag 13.30.
Birgitta Stenberg om Eldar och is, sista delen i en självbiografisk svit.
Seminarium om Olof Palme fredag 10.00.
Morgan Larsson känner jag sedan tiden på journalisthögskolan så seminariet om hans debutroman Radhusdisco missar jag inte heller. Lördag 15.30.

Sedan har vi ju också Karl Ove Knausgård och Johanna Thydell, Bengt Ohlsson och Sara Stridsberg, Per Wästberg och …

Det går bara inte att hinna med allt. Man måste välja.

Beträffande BBN-medlemmarnas framträdande ska vi försöka annonsera dem i ett särskilt inlägg senare.

/Mikael Thörnqvist

fredag 17 september 2010

Ivägskickat manus

Nu har jag mailat iväg manuset till Bok 8 till förlaget. Det är alltid lite blandade känslor när man skickat iväg det. En känsla av nervositet, lättnad, tomhet, rastlöshet, otålighet, trötthet ... Nu är det borta! Nu kan jag släppa den här boken för ett tag framöver. Nu ska det läsas och tyckas och återkommas, och sen ska det filas och redigeras lite längre fram. Kanske inte förrän framåt jul. Och boken, som fortfarande är titellös, kommer ut i maj nästa år.

Och nu då? En till Tommy & Flisen bok under hösten? Eller det andra projektet som jag jobbar på? Eller något annat? Idag blir det administration framför datorn, och under helgen får jag fundera på hur resten av hösten ska se ut i mitt skrivarliv.
//Lena Lilleste

onsdag 15 september 2010

Möte hemma hos Inger

Igår hade vi ett trevligt möte med Barnboksnätet hemma hos Inger Granberg. Vi började med möte i Ingers vardagsrum. Just nu är det Inger Granberg och Maria Aminoff som är ordförande, och det är de två som håller i mötet. Vi pratade bl.a om Höststormen som kommer att äga rum i Kroatien det här året. Vi åker iväg en helg varje höst och har varit på olika ställen, bl.a Kärringön, Berlin och Tjörn. Och i år är det alltså dags för en hel vecka i Kroatien i oktober månad. Alla ska dock inte följa med. Själv stannar jag också hemma. Sen pratade vi om Bokmässan. Vi kommer inte att ha en gemensam monter i år, men vi ska ändå ha ett kafé nära Nallescenen som basläger, dit man kan gå och förhoppningsvis alltid hitta en kollega. Susanne informerade om författardagarna i oktober, och sen  var det lite annan allmän information.

Sen serverades det jättegod fisksoppa, vin och hembakat bröd. Och till efterrätt bjöds det på kladdkaka och kaffe. Det är jättekul med Barnboksnätet och kul att träffa kollegor, och nästa vecka kommer vi ju att springa på varandra under Bokmässan här i Göteborg. Sen är nästa möte den 11 oktober. Jag hade med mig kameran, och här kommer lite bilder från gårdagen!

//Lena Lilleste
Ingers skrivarlya uppe på vinden
Skönt att kunna ventilera med kollegor i samma situation!

Här sitter Maria, Andrea och Inger
Jessika funderar på något
Kerstin, Kicki, Susanne, Andrea och Inger
Inger i köket med kniven i högsta hugg!

God fisksoppa!

Kerstin visar sin nya fina bok "VItas hemlighet" som släpps om några dagar.

Andrea, Maud, Kerstin och Kicki

måndag 13 september 2010

Ny vecka med bloggande, slutspurt och val

Hej!
Den här veckan är det min tur att blogga här igen. Mer om mig och mina böcker kan du läsa om på: www.lenalilleste.se

Det blir en vecka med lite blandad kompott. Jag ska jobba med manuset till den åttonde deckaren om Tommy & Flisen. Några i min omgivning har läst och gett en del bra synpunkter, så nu ska jag förhoppningsvis jobba klart det och maila det till Cecilia Nilson på Rabén&Sjögren i slutet av veckan. Kanske hinner titeln också bli klar, så att Li Söderberg kan börja spåna på hur omslaget ska se ut. Jag hade en bra titel, tyckte jag, men så kom min syster med ett nytt förslag igår kväll, som kanske var bättre ... Så jag får fundera på det under veckan.

Imorgon ska jag också träffa kollegor och vänner i Barnboksnätet. Vi ska träffas hemma hos Inger Granberg, där vi börjar med möte. Därefter blir det lite mat och allmänt prat om allting. Jag tänkte ta med mig kameran dit imorgon och fota, och skriva lite om mötet.

Veckan bjuder också på kräftskiva, BVC-besök, föreställning med Mia Skäringer, för att sedan avslutas med valdagen och valvaka. Fredrik Reinfeldt eller Mona Sahlin?
Vi hörs igen! //Lena Lilleste

söndag 12 september 2010

Dubbelt hurra!

Hurra! Jag har i ett mejl från förra året hittat den bortkomna bild jag hade velat ha med i fredagens blogg. Det var ett förfärligt letande, men trägen vinner. Vid min sida står alltså Zen Teresa, 17 år gammal. Kortet är taget av Zens bästa vän Thanh från Vietnam. Nu säger jag adjö till bloggandet för denna gången, men först några ord om hur själva blogg-hanterandet fungerat.

fredag 10 september 2010

Möten och deras följder

Bild:Anna Walfridsson
För sju år sedan var jag på författarbesök i en skola i Bergsjön. Bland alla de ivriga barnen fanns en blyg, elvaårig flicka som hette Zen Teresa Dinha. Vår kontakt startade med e-postens hjälp. Jag fick veta att Zen kom från Irak och att hennes familj tillhörde de kristna assyrierna, en svårt förföljd minoritet.

onsdag 8 september 2010

Att leka och hitta på

När jag var ung och fortfarande gick i skolan, skrev jag inte mycket mer än brev, dagböcker och de obligatoriska uppsatserna. I stället målade och tecknade jag. Jag höll på mycket med batik och drömde om att börja på Slöjdföreningen (som blev HDK så småningom).


tisdag 7 september 2010

Pensionärens flitiga liv

Tisdagen den 7 september 2010



Ni har inte en aning om hur mycket man har att göra som pensionär! Nej, det är klart, pensionär på riktigt är jag inte, eftersom jag fortsätter att skriva, men jag är 69 år och har börjat ta ut min pension. Mina två barn har skänkt mig fem barnbarn som fyller många av mina dagar, om inte alltid med sin direkta närvaro, så är de i alla fall med mig i tankar och känslor. Relationerna till barnbarnen är kanske inte lika djupa som de till barnen, men lika känslomässigt berörande.

måndag 6 september 2010

Nu bloggar Britt - försöker i alla fall

Britts måndagsblogg

Måndagen den 6 september 2010

Här sitter jag och tittar på datorskärmen ombord på vår båt, s/y Littela (mitt småbarnsnamn). Det är några dagar sedan, när stormen ven som värst och regnet just slutat forsa. Jag försöker lyssna på ljuden och skriva om gastarna som tjuter ute på skären. Men det har jag ju gjort så många gånger! En gång muttrade rent av någon på förlaget att marknaden nog var mättad vad gällde ”bohuslänska sagor”. Det gillade jag inte! Fnys, typiskt stockholmare …

söndag 5 september 2010

Tack för mig

Nu är min bloggvecka till ända och jag vill tacka alla som orkade läsa och alla som kommenterade. Tack, tack!
Jag knackade på dörren till mitt visdomsordsförråd för att hitta något klokt att säga som avslutning men det var ingen inne där idag.
Så vad ville jag ha sagt? - bara det här, antar jag: Man får göra så gott man kan med det man har och låta andra göra detsamma. Och har man lite roligt längs vägen så desto bättre.
Kort sagt: Lev och låt leva.
Och förstås: Skriv och låt skriva. Läs och låt läsa.

Till sist: I instruktionsboken till min nyfådda skrivare står det att man kan scanna in tredimensionella föremål, och se, det stämde:



Hejdå.

Lena Arro

lördag 4 september 2010

Om språk:genus

Som barn brukade jag läsa titlarna på bokryggarna i mina föräldrars bokhylla.
En av böckerna hette Kommissarie Maigret.
Jag kunde ingen franska utan antog att namnet uttalades på svenska: Maj-Gret.
Det var så häftigt, tyckte jag, med en kommissarie som var kvinna och hette Majgret.
Så var det förstås inte, förstod jag så småningom, kommissarien var man, liksom alla andra poliser, alla cowboys, busfrön och allmänt coola personer.
Kvinnorna hade bahytt och satt i täckta vagnar, eller var prinsessor som räddades av prinsar, eller stod på stolar och skrek för att de sett en mus, eller svimmade när monstret närmade sig istället för att springa som varje vettig människa skulle ha gjort...Och alla hade lång klänning.
Jo, Pippi Långstrump fanns ju, men hon var mer en naturkraft än en flicka.
Och George i Fem-böckerna förstås, men på något vis var hon bara en " wannabeboy"...

Enid Blyton i 50-talsskrud:
Och Enid Blyton med 90-talsomslag:

fredag 3 september 2010

Om språk: lek med orden

" Bildning är det som finns kvar när man glömt allt man lärt sig " sa Ellen Key.
Det känns trösterikt för den med dåligt minne. Lite bildad är man i alla fall.
Men vad är det man har glömt? Och vad var det man lärde sig en gång? Vad var det som gjorde att man blev som man blev?
Allt i livet påverkar en förstås. Här har jag mest tagit fasta på läsupplevelser - några av dem jag minns:
Min Skattkammare: Här hittade jag Lasse i Rosengård av Hjalmar Bergman och blev fascinerad.
Gösta Knutsson Jag minns både rösten ( från radio ) och Pelle Svanslös och de andra katterna.
Kalle Anka som min storebror prenumererade på och som jag fick läsa efter honom. Tecknare som Carl Barks har förvånansvärt mycket att lära ut.
Mumintrollen som levde i en egen magisk värld. Mårran var så ensam och kall...
Från radio och TV: Dickie Dick Dickens, Andy Pandy, Humle och Dumle, Småstad.
Och på bio såg jag: Saltkråkan, Disneys Snövit och Lady och Lufsen - då grät jag - matinéer som Tarzan med Johnny Weissmüller och Kapten Blod med Erroll Flynn.
Allt blandades upp med Trygga Räkan och andra psalmer som vi sjöng vid morgonsamlingarna i småskolan, med hårresande historier och bilder ur Tusen och en Natt,
med Enid Blytons Femböcker,
med serier som Krazy Kat


torsdag 2 september 2010

Om språk: fel,fel,fel

Språket kryllar av falluckor och möjligheter att göra fel - och fel som andra gör är alltid roliga.
En klassiker är från en skadeanmälan till ett försäkringsbolag:
Den döde kom cyklande från vänster
Och vill man inte göra fel själv så kan man låta tekniken göra det åt en:
A warm hello to you and thank you for visiting our site
blev av en maskin översatt till:
En värma god dag till du och mig tack själv för besöka vår tomt
Lustigt? Absolut -  men jag kan tänka mig att för någon som redan har problem med läsning och stavning kan sådana här oläsligheter sänka självförtroendet ytterligare, om man får för sig att felet ligger hos en själv snarare än hos texten...

onsdag 1 september 2010

Om språk: lättläst och svårläst

Vem har egentligen rätt till språket?
Alla?
Eller bara vi som har lätt för att läsa och skriva?
På Tvärsnytt i morse handlade det om just det här: hur ska man kunna ta till sig språket när man inte ens begriper det? Enligt språklagen ska språket i offentlig verksamhet vara " vårdat, enkelt och begripligt " men så är det inte alltid. Som exempel tar Tvärsnytt upp meningar som:
" NN har härigenom otillbörligen främjat möjligheterna för annan att tillgodogöra sig egendom som härrör från brottsligt förvärv..."