Bild 1: Min son på händer på Crescent Island Kenya (där
Karen Blixens Mitt Afrika spelades in) tillsammans med LOGG 44 i Lennart Lordis
loggbok - Utsikt från livets planet
LOGG 44
MIN FARBROR HAR STÅTT på händer på en egyptisk pyramid! Helt
seriöst alltså!
Först trodde jag inte på det och ingen annan heller. Men nu
tror jag på det för min faster har visat mig fotot. Armarna är starka och benen
raka rätt upp i luften. Skorna är svarta och solbrillorna har spegelglas. Han
tittar rätt in i kameran och ser glad ut också. Bakom honom är himlen jätteblå.
Tänkte han inte på vad som skulle kunna hända om han tappade
balansen där uppe? frågade mamma.
Nej, för då hade han nog tappat balansen där uppe, sa pappa.
Min farbror står fortfarande på händer. Inte på pyramider
men på stenar och hopptorn och vad som helst. Han vill göra volter också men
det får han inte för min faster.
En sak är säker. När jag blir vuxen ska jag bli en sån
farbror som min farbror. När jag blir vuxen ska jag göra volter när ingen annan
vuxen ser.
Bild
2: Mina barn på besök i Oloo School i Kibera, Nairobis största slumområde
tillsammans med utdrag ur LOGG 5 i Lennart Lordis loggbok - Utsikt från livets
planet
Ur LOGG 5
"...sen var det tjejens tur. Alla tittade på henne men
hon ställde sig inte upp. Hon satt bara helt tyst och stilla i bänken. Sen sa
hon:
Jag heter Maria. Maria White.
Det blev dödstyst i klassrummet. Men så började hon skratta.
Och då kunde inte jag hålla mig heller och sen skrattade hela klassen och
fröken också. För Maria heter vit och är svart! Hon kommer från Kenya.
Resten av den lektionen pratade vi om färger. F Sörensen
berättade vad färgerna heter på danska och vi fick träna på att säga efter
honom. Det gick inte bra kan jag meddela. Det lät som om alla hade potatisar i
munnen. Det lät som om vi gjorde potatismos. Nån dag ska jag fråga F Sörensen
hur det låter när svenskar pratar.
Fröken läste en dikt med färg i också. Hon läste om ett land
där rymden är blå och dagarna aprikosa. I det landet skulle jag vilja vara
tänkte jag. Sen sa fröken att vi ska vara rädda om våra färger och sen fick vi
gå ut på rast.
Innan jag somnade på kvällen tänkte jag på färgen
vit..."
1 kommentar:
Får lust att resa och stå på händer. :)
Skicka en kommentar