JA, HÄSTBÖCKER ÄR EN GENRE ... av Kristina Westerlund

… precis som tillexempel deckare. Det är nåt visst med genrer. De är pålitligt på något sätt. Man vet vad man får, i alla fall ungefär. Ibland behöver man veta det. När man ska läsa bort några timmars väntan, eller är för trött för att kultivera sig med något tyngre. Som avkoppling och nöje.

Nu läser jag inte gärna deckare längre. Jag har i alla fall inte hittat någon på mycket länge som fångar mitt intresse. Men hästböcker går fortfarande bra att varva ner med. Att lustläsa döttrarnas gamla hästböcker en ledig förmiddag, är en nästan syndig lyx efter några nätters jobb i vårdsvängen.

Men även om hästböcker generellt är rätt hårt styrda av sin form skiljer de sig ändå åt. Precis som med deckare går hästböcker tillexempel att använda som förevändning för att berätta något mer än det förväntade, man bara lånar dramaturgin. Och detta görs både i deckare och hästböcker, i olika grad. Jag och mina döttrar har olika smak men vi har ändå alla tre hittat våra egna favoriter som vi med god aptit har glufsat i oss.

Äldsta dottern älskade verkligen Lisbeth Pahnkes serie om ”Britta och Silver”. Hon läste dem allihop. Inte bara en gång, utan om och om igen. Hon uppskattade den trygga och ganska soliga tonen i böckerna. Visserligen hände det någon gång att en häst dog eller något annat sorgligt, men det hörde till ovanligheterna, vilket var tur. De få hemskheterna var tillräckligt traumatiserande. Hon minns dem ännu.

Flickorna, flickorna, flickorna Cartwright. Jag och döttrarna.

"Fantasy skall kapa verklighetsförankringens bojor" av Patrik Stigsson

När jag var liten fanns en tidning i Borås där jag växte upp som hette Västgöta-Demokraten. Det var en av två tidningar som gavs ut dagligen. Den andra var Borås Tidning. Västgöta-Demokraten var s-märkt och lästes i arbetarhemmen. Liberaler och högermänniskor läste Borås Tidning, som var borgerlig.
Min kompis mamma jobbade som utdelare av VD, som den kort och gott kallades. Hon körde tidningsrundan varje dag på en vit moped av märket Monark. Till skillnad från BT som var en morgontidning så kom VD ut på eftermiddagen.
Ibland fick min kompis, som hette Ronny men kallades Lillen, ta hand om utdelningen. Då brukade jag cykla med honom och hjälpa till.

Min inspirerande tvättstuga av Inger Lindahl

Tvättstugan!
När barnen kom, blev den min tillfälliga retreat, en plats för lite egentid.  Så är det fortfarande. 
Jag undviker stress och väljer sista passet. I meditativt lugn plockar jag med tvätten och befriar mina tankar från alla hänglås. Passar på att prata med någon granne. Om sport och kattpink och tulpaner. Barnuppfostran, gårdsfest och genrepedagogik. Alla har sitt eget ämne kärt. 
Vår tvättstugan är varm och social. Här finns ett hemligt barskåp med små semesterslattar i varierande kulörer. 

För de lässugna finns ett välfyllt tidningsställ och böcker att byta till sig från en hylla. 

Bloggstafett- Bilden i fokus av Annika Rockström

Här kommer lite tankar och reflektioner kring en bilderboksverkstad jag hade i våras.

Bilderböcker skapade i ena halvan av klass 4B på  Myggenässkolan, Tjörn

Under våren blev jag tillfrågad om jag ville jobba med att skapa bilderböcker i en fjärdeklass på Myggenässkolan på Tjörn.  Det var en del av ett Skapande Skolaprojekt som kallats ”Berättelsens kraft” och utgick från Akvarellmuseets bilderboksutställning under vintern.

Jag planerade för en bilderboksverkstad i två hela dagar i varje grupp (klassen delades i två grupper om ca 12-13 barn). Och jag åkte också till skolan en förmiddag för ett kortare förberedelsemöte med de två lärarna och med varje grupp.

Då berättade jag lite om mig själv, och om hur jag jobbar med berättande och bilder, och fick höra elevernas tankar om utställningen de sett, och om bilderböcker de gillade.

JAG SKRIVER I VISBY OM VÅREN av Tove Berggren

I ett hus som taget ur Bröderna Lejonhjärta och med utsikt över himlen, havet och horisonten har jag förmånen att få skriva en vecka i maj precis som jag hade lyckan att få göra i maj 2012 och 2013. 

 

Den första våren var jag lyrisk över att sitta på samma nötta skinnstol som Ulf Nilsson och Martin Widmark och jag rös när jag läste de många hälsningarna i den röda gästboken. Jag arbetade intensivt med de sista redigeringarna i min debutbok ”Lennart Lordis Loggbok - Utsikt från livets planet” och skrev för brinnande livet på uppföljaren ”Lennart Lordis andra loggbok - Nödsignal från horisonten”.

I min egen loggbok skrev jag om ruiner så andlöst vackra, om blått hav och aprikosa kvällar, om rosen som knackade på köksfönstret och om blinkande blåsippor i natten. Jag skrev om Andreas blommande päronträd och om koltrasten bakom murgrönan och om hur jag somnade invid murens fot om kvällen.

Bloggstafett - Bilden i fokus av Pia Johansson

Att träffa och jobba med barn och bild

Bokstavsverkstad. Jag med en "Namnfigur".

Drottning Silvias barnsjukhus, Alfons Åbergs Kulturhus, skolbesök och Skapande Skola i Bergsjön och Lerum och även ett par utflykter till Vara Konserthus. Den här våren har varit fylld av möten med barn för min del. Jag är illustratör men jobbar också mycket med skapande verksamhet med barn – just nu ovanligt mycket!

"Kompisfigurer" från Skapande skolaprojekt med klasserna F-5 på Knappekullaskolan i Lerum.

Bokrecension - Coolt med ADHD

Text av Malin Roca Ahlgren och Susanne Israelsson Stenberg

Omslag + bilder i boken av Carl-Marcus Ramstedt

Kikkuli Förlag

”Coolt med ADHD” handlar om Alice, tio år.

Boken riktar sig till barn i åldern 9-12 år, men även till föräldrar, lärare, och kompisar. Författarna arbetar som lärare, en av dem arbetar framförallt med barn med funktionsnedsättningar, och deras syfte med boken är att öka förståelsen för diagnosen ADHD.