fredag 27 januari 2012

Samtal som påverkar

Britt Engdal bloggar om "gamla godingar". Idag får vi vet ahur det kom sig att Maria hamnade på Pater Noster:

På somrarna brukar min man och jag vara ute och segla i Bohuslän. Ibland lägger vi till vid fyröar, som Vinga. Där fanns förr i tiden flera familjer boende och åt barnen ordnades skola. Lärarinnor anställdes. Tänk om Maria skulle kunna bli lärarinna på Vinga!

Det sägs ju att man inte ska prata om sina planer och idéer. Men ibland kan det faktiskt vara bra. Det gjorde jag med flera av mina vänner här på Öckeröarna. Därför fick jag, innan jag hann fördjupa mig i förhållandena på Vinga, veta av en gammal vän att det fanns en pensionerad lärarinna på ön Hyppeln i vår kommun, som var född på Pater Noster. Hon hette Ebon Adolfsson, var en fantastisk berättare och blev min vän.

Därför hamnade den nyutexaminerade lärarinnan Maria Andersson år 1934 i en skola Mitt i havet, det vill säga på Pater Noster, en av de mest exotiska platser man kan tänka sig. Huvudön bland Pater Noster-skären, där fyren är placerad, är stor som ett par fotbollsplaner och ligger ett gott stycke utanför Marstrand. Vilken sagolik värld jag hamnade i tack vare Ebons berättelser! Pater Noster var en plats där man levde på regnvatten och sjöfågel, dit jultomten tog sig flygande på en svan och där man kunde leka med en tam säl. Men när storm och is och dimma fångade ön, så att ingen kunde ta sig vare sig dit eller därifrån, var det inte lätt att leva på Pater Noster. Men spännande! Huvudperson i Mitt i havet är inte bara Maria, utan minst lika mycket en av hennes elever, Sanna. Berättarperspektivet växlar mellan de två.

Ett par filmare blev fascinerade av berättelsen, skrev manus och började söka efter möjligheter att producera en film. Ännu har de inte lyckats och kanske de aldrig kommer att göra det. Så är det väl med de flesta filmprojekt. Men i min och mina läsares fantasi lever Maria och hennes vänner vidare.

5 kommentarer:

Arro sa...

Vilken fantastisk och annorlunda miljö, att vara så nära - eller snarare mitt i - och så totalt beroende av naturen. Regnvatten och sjöfågel, inga vegetarianer på den ön, inte länge i alla fall...Mycket fascinerande, jag förstår filmarna, det finns skrämmande, fantastiska bilder att hämta där. Mycket spännande.

Anonym sa...

Åh, så många fina böcker du har gjort Britt! Och fullt med spännande kringberättelser. Jultomten på en svan, det skulle jag vilja se - måste vara den svenska varianten om svanen ska orka lyfta :-)
/Maud

Andrea sa...

Vad roligt det är att läsa om ditt liv med Maria. Och tomten på svanen sjysst!

Pia Johansson sa...

Fascinerande! Jag skulle gärna se filmen!

Anonym sa...

Härligt att läsa era kommentarer! Ja, berättelserna från Ebon var en stor gåva till ett författarhjärta.
Britt