Dubbelt hurra!

Hurra! Jag har i ett mejl från förra året hittat den bortkomna bild jag hade velat ha med i fredagens blogg. Det var ett förfärligt letande, men trägen vinner. Vid min sida står alltså Zen Teresa, 17 år gammal. Kortet är taget av Zens bästa vän Thanh från Vietnam. Nu säger jag adjö till bloggandet för denna gången, men först några ord om hur själva blogg-hanterandet fungerat.

Möten och deras följder

Bild:Anna Walfridsson

För sju år sedan var jag på författarbesök i en skola i Bergsjön. Bland alla de ivriga barnen fanns en blyg, elvaårig flicka som hette Zen Teresa Dinha. Vår kontakt startade med e-postens hjälp. Jag fick veta att Zen kom från Irak och att hennes familj tillhörde de kristna assyrierna, en svårt förföljd minoritet.

Att leka och hitta på

När jag var ung och fortfarande gick i skolan, skrev jag inte mycket mer än brev, dagböcker och de obligatoriska uppsatserna. I stället målade och tecknade jag. Jag höll på mycket med batik och drömde om att börja på Slöjdföreningen (som blev HDK så småningom).

Pensionärens flitiga liv

Tisdagen den 7 september 2010

Ni har inte en aning om hur mycket man har att göra som pensionär! Nej, det är klart, pensionär på riktigt är jag inte, eftersom jag fortsätter att skriva, men jag är 69 år och har börjat ta ut min pension. Mina två barn har skänkt mig fem barnbarn som fyller många av mina dagar, om inte alltid med sin direkta närvaro, så är de i alla fall med mig i tankar och känslor. Relationerna till barnbarnen är kanske inte lika djupa som de till barnen, men lika känslomässigt berörande.

Nu bloggar Britt - försöker i alla fall

Britts måndagsblogg

Måndagen den 6 september 2010

Här sitter jag och tittar på datorskärmen ombord på vår båt, s/y Littela (mitt småbarnsnamn). Det är några dagar sedan, när stormen ven som värst och regnet just slutat forsa. Jag försöker lyssna på ljuden och skriva om gastarna som tjuter ute på skären. Men det har jag ju gjort så många gånger! En gång muttrade rent av någon på förlaget att marknaden nog var mättad vad gällde ”bohuslänska sagor”. Det gillade jag inte! Fnys, typiskt stockholmare …

Tack för mig

Nu är min bloggvecka till ända och jag vill tacka alla som orkade läsa och alla som kommenterade. Tack, tack!
Jag knackade på dörren till mitt visdomsordsförråd för att hitta något klokt att säga som avslutning men det var ingen inne där idag.
Så vad ville jag ha sagt? - bara det här, antar jag: Man får göra så gott man kan med det man har och låta andra göra detsamma. Och har man lite roligt längs vägen så desto bättre.
Kort sagt: Lev och låt leva.
Och förstås: Skriv och låt skriva. Läs och låt läsa.

Till sist: I instruktionsboken till min nyfådda skrivare står det att man kan scanna in tredimensionella föremål, och se, det stämde:

Hejdå.

Lena Arro

Om språk:genus

Som barn brukade jag läsa titlarna på bokryggarna i mina föräldrars bokhylla.
En av böckerna hette Kommissarie Maigret.
Jag kunde ingen franska utan antog att namnet uttalades på svenska: Maj-Gret.
Det var så häftigt, tyckte jag, med en kommissarie som var kvinna och hette Majgret.
Så var det förstås inte, förstod jag så småningom, kommissarien var man, liksom alla andra poliser, alla cowboys, busfrön och allmänt coola personer.
Kvinnorna hade bahytt och satt i täckta vagnar, eller var prinsessor som räddades av prinsar, eller stod på stolar och skrek för att de sett en mus, eller svimmade när monstret närmade sig istället för att springa som varje vettig människa skulle ha gjort...Och alla hade lång klänning.
Jo, Pippi Långstrump fanns ju, men hon var mer en naturkraft än en flicka.
Och George i Fem-böckerna förstås, men på något vis var hon bara en " wannabeboy"...

Enid Blyton i 50-talsskrud:

Och Enid Blyton med 90-talsomslag:

Om språk: lek med orden

" Bildning är det som finns kvar när man glömt allt man lärt sig " sa Ellen Key.
Det känns trösterikt för den med dåligt minne. Lite bildad är man i alla fall.
Men vad är det man har glömt? Och vad var det man lärde sig en gång? Vad var det som gjorde att man blev som man blev?
Allt i livet påverkar en förstås. Här har jag mest tagit fasta på läsupplevelser - några av dem jag minns:
Min Skattkammare: Här hittade jag Lasse i Rosengård av Hjalmar Bergman och blev fascinerad.
Gösta Knutsson Jag minns både rösten ( från radio ) och Pelle Svanslös och de andra katterna.
Kalle Anka som min storebror prenumererade på och som jag fick läsa efter honom. Tecknare som Carl Barks har förvånansvärt mycket att lära ut.
Mumintrollen som levde i en egen magisk värld. Mårran var så ensam och kall...
Från radio och TV: Dickie Dick Dickens, Andy Pandy, Humle och Dumle, Småstad.
Och på bio såg jag: Saltkråkan, Disneys Snövit och Lady och Lufsen - då grät jag - matinéer som Tarzan med Johnny Weissmüller och Kapten Blod med Erroll Flynn.
Allt blandades upp med Trygga Räkan och andra psalmer som vi sjöng vid morgonsamlingarna i småskolan, med hårresande historier och bilder ur Tusen och en Natt,
med Enid Blytons Femböcker,
med serier som Krazy Kat

Om språk: fel,fel,fel

Språket kryllar av falluckor och möjligheter att göra fel - och fel som andra gör är alltid roliga.
En klassiker är från en skadeanmälan till ett försäkringsbolag:
Den döde kom cyklande från vänster
Och vill man inte göra fel själv så kan man låta tekniken göra det åt en:
A warm hello to you and thank you for visiting our site
blev av en maskin översatt till:
En värma god dag till du och mig tack själv för besöka vår tomt
Lustigt? Absolut -  men jag kan tänka mig att för någon som redan har problem med läsning och stavning kan sådana här oläsligheter sänka självförtroendet ytterligare, om man får för sig att felet ligger hos en själv snarare än hos texten...

Om språk: lättläst och svårläst

Vem har egentligen rätt till språket?
Alla?
Eller bara vi som har lätt för att läsa och skriva?
På Tvärsnytt i morse handlade det om just det här: hur ska man kunna ta till sig språket när man inte ens begriper det? Enligt språklagen ska språket i offentlig verksamhet vara " vårdat, enkelt och begripligt " men så är det inte alltid. Som exempel tar Tvärsnytt upp meningar som:
" NN har härigenom otillbörligen främjat möjligheterna för annan att tillgodogöra sig egendom som härrör från brottsligt förvärv..."