måndag 8 november 2010

Nu har det redan blivit lunchtid

och jag har just ätit upp min lunch som var uppvärmda rester av en lammgryta vi gjorde igår.
Idag blev det lunch i ensamhet. Ibland bjuder jag hit någon på lunch, ibland blir jag bortbjuden och ibland går jag ut och äter med någon i Lysekil eller Uddevalla. Mitt favoritställe i Uddevalla är Yerba café och bokhandel. Där finns massor av olika te - och kaffesorter och mycket böcker och tidningar i ett mysigt 1700-tals trähus. Ofta bilder av olika konstnärer på väggarna. Värt ett besök om du är i Uddevalla.
   Jag sitter hemma och jobbar, på gott och ont. Här är jag i mitt arbetsrum och blir fotograferad för en bild till Pandatidningen.




Jag gör en ritskola som visar hur man kan teckna ett djur steg för steg till Pandatidningen. Det är WWFs barn-och ungdomstidning som kommer ut 6 ggr/ år. Den går inte att köpa i handeln, utan man får prenumerera. 220 kr/år. Intressant och spännande om man tycker om djur och natur. Jag själv lär mig alltid mycket om det djur jag tecknar. Nu senast var det en havsutter. Den har inget späcklager till skydd mot kylan i vattnet. Istället har den ungefär 100 000 hårstrån på en kvadratcentimeter. Det är lika mycket som en människa har på hela huvudet. Som många andra djur som jagats för sin täta fina päls var de på väg att helt utrotas i början av 1900-talet. Sedan 1911 då flera länder undertecknade ett avtal för att skydda havsuttern har den ökat i antal, men det finns inte alls lika många som det en gång fanns. Och de är känsliga för stora oljeutsläpp. 5000 havsuttrar dog när skeppet Exxon Valdes läckte ut sin last av olja.

När jag ska teckna ett djur kollar jag alla bilder jag hittar, i böcker och på nätet. Allra bäst är ju att teckna av det levande djuret, men det är inte ofta jag har möjlighet till det. Ibland hittar jag videoinpelningar och det är bra för då kan jag se hur djuren rör sig. Bilden ovan är inspirerad av en kort video på youtube. Sen försöker jag komma på hur jag ska teckna djuret steg för steg så att det ska bli lätt att följa. Ofta har jag lite ångest över hur det blir - är proportionerna rätt? Hur ser händerna och fötterna egentligen ut? Blev ansiktet för smalt? för brett? Jag håller på in i det längsta. Det var därför jag jobbade några timmar igår, fast jag annars försöker att inte jobba på helger. Bilderna kom ner i brevlådan före kl. ett igår iallafall, och det är en lättnad när det inte går att ändra mer. Så här blev första och sista steget.
Förutom stegbilderna målar jag några extrabilder av djuret i akvarell och tuschpenna.
Jag passade på att handla kaffe när jag var ute och postade och i affären stötte jag på min sambo Urbans systerdotter Pauline 9 år, med kompis Michaela, 8 år. De ville komma och hälsa på och måla och undrade om det gick bra. De kommer då och då och målar, och ibland gör vi lite musik. Väldigt kul.
Här är Michaelas bild.Vi målade ett musikinstrument och skickade runt bilden, sen fick man göra färdigt själv. Hon målade in mig i bilden. Och sen fick jag bilden. Blev glad förstås, den är så fin!
Tyvärr funkade det inte att lägga in den här på bloggen, kanske jag får in den imorron.
Hejdå för idag.
Annika Rockström



2 kommentarer:

Jessika sa...

Vilka fina uttrar!
Är det en sjöborre den äter? Är det sant att de tar stenar och har på magen som bord och matmosare? Och krossar till exempel sjöborrarna så den goda (nåja) fyllningen kommer ut?
Visst är det lyxigt att behöva lära sig en massa saker, så att man kan dem sedan... Bara för att man skulle rita något, verklig bonus:)

BBN sa...

Tack Jessika,

Visst är det en sjöborre den äter.Och ja, de använder stenar som underlägg för att krossa sjöborrar och musslor tex. De dyker ju ganska djupt för att hämta maten, och kan passa på att ta med en sten upp. Huden fram på magen är ganska lös och veckad, så de får en slags väska att bära maten i när de simmar upp...men de kan också komma på andra sätt att öppna maten, på en video från USA såg jag en havsutter som specialiserat sig på att knacka musslor mot båtskrov. Effektivt, men kanske inte så populärt bland båtägarna.

Annika