Tack för den här veckan.
 |
| Här är uppifrån Bracs högsta bergstopp, Vidova Gora. Den låg alldeles ovanför den magiska kvinnliga grottan i berget, som vi hade vandrat upp till tidigare. Den dan sjöng havet. Sjöng att allt var bra. |
söndag 14 november 2010
Idag ville inte havet prata
med mig. Det var kallt, grått och tyst. Jag kände mig deppig i förmiddags och gick en promenad ner till havet, det brukar hjälpa. Men inte idag. Varför depp? Tror det blivit för mycket. Olika projekt, olika idéer. Jag gör för mycket. Tänker för mycket. Får inte tid att bara vara. Och det behöver jag. När jag kom hem städade jag. Inne och ute. Det hjälpte mitt humör faktiskt. Och nu ska vi göra mat till vänner som kommer över ikväll. Det blir kul, att träffa dem. Äta god mat och prata. Och imorrn ska jag ha en lugn dag.
Tack för den här veckan.
Annika Rockström
Tack för den här veckan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Ja, tack!
Här sjunger regnet.
Vet inte riktigt om vad, men det låter vänligt.
Vänligt och vått.
tack för fina bilden...för jag min drummel, har lyckats slarva bort pyttelilla minneskortet med alla fina bracbilder. Och än har helige Antonius inte hört min bön: "Heiliger Antonius du guter Mann, fuehre mich an das minneskort heran"
Skicka en kommentar