TACK för böckerna om Noa!

I dag bloggar jag både som mamma till ett barn som haft svårt med läsningen, men även som författare till snart två lättlästa böcker..

Jag har gett ut en som heter Din syster Elina på Hegas förlag.

I höst kommer jag ut med en till på Nypon förlag, men vad den ska heta är inte helt klart än.

Det här med titlar är inte helt lätt.

Att skriva lättläst är inte heller helt lätt.

Att det är lättläst betyder i mitt fall inte att jag skriver om enkla saker.

Egentligen är det svårt att skriva lättläst om komplicerade saker.

Det var inte heller lätt att förstå hur det är att vara ett barn som har svårt med läsningen.

I alla fall inte om man själv varit en sån där unge som nästan levt genom böckerna.

Jag mindes min egen glädje när jag redan i ettan läste, Barnen i Bullerbyn helt på egen hand.

Jag led när jag såg barnets tragglande.

Hen tragglade med enkla ord så som lo och öl i sina läseböcker. Inte väckte dessa ord någon glädje.

Jag tog fram barnets gamla böcker om Totte och om Max.

Barnsligt, tyckte barnet.

Vi letade mycket efter böcker på biblioteket, barnet och jag.

Jag minns när vi hittade Noa böckerna av Kirsten Ahlburg.

Barnet läste en bok.

Hen suckade inte.

Barnets ögon glittrade.

Hen läste en bok till och en bok till om Noa och så vidare.

-Nu kan jag läsa, och det är inte barnsliga böcker, sa barnet.

Tack Kirsten Ahlburg för att du gjort böckerna om Noa. Mitt barn fick ett rikare läsande liv tack vara dem!

Inger Granberg