tisdag 8 februari 2011

Sinne för bild

Tänk, om man hade haft lite bildsinne! Jag vill tro att jag har ett visst sinne för ord och formuleringar, men när det kommer till illustrationer är det värre. Visst kan jag se när det har blivit rätt samspel mellan text och bild, men om det inte blivit rätt så är det sällan jag har några bra förslag på hur det hela skulle kunna rättas till. Något är fel men vad…?
För min del går det ofta till så att jag skriver texten färdigt och sen kommer mitt förlag (eller jag:)) med förslag på illustratör och efter det kanske jag får bilderna skickade till mig för att tycka till.
Ibland är det så bra, så bra. Bilderna känns rätt och då är det ju inga problem. För jag är inte en sån som MÅSTE tycka och peta och ha synpunkter bara för att jag blir tillfrågad. Är det bra så är det!
Men om det INTE känns rätt … då är det svårare. Vad är det som inte stämmer i bilden? Har jag kanske rentav några konstruktiva förslag på vad som skulle kunna ändras?
Oftast inte. Jag funderar och funderar. Hade ju varit bra om man hade haft något att komma med, typ: ta bort det där och lägg till det där och perspektivet är fel och…
Trist att inte kunna vara till nån hjälp!!
Det brukar sluta med att förlaget och illustratören samråder och grejar och så blir det bra till slut ändå. Slutet gott, allting gott:)
Ändå önskar jag mig det: lite mer fingertoppskänsla för bild!
/Åsa Storck

5 kommentarer:

sara g sa...

Jättefina bilder!

Åsa Storck sa...

Visst är det:)

BBN sa...

Men vem har gjort dom , är det du?
/Undrar Pia

BBN sa...

Jag har inte gjort bilderna. Tar bort dem eftersom det (med lite eftertanke) nog är bättre att man ser dem i färdigt skick i boken som kommer under året:)
/Åsa S

Caroline sa...

Jaha, så där är det för mig med fast tvärtom. Jag har sinne för bild men när det kommer till ord är jag helt vilsen.
Men jag tycker att man som illustratör måste kunna skissa och ge olika förslag så att författare eller redaktörer har något att ta på om det inte känns hundra. Det är ju lättare med ett skissutkast som diskussionsunderlag. För det känns inte bra för mig som illustratör om författaren/redaktören inte är nöjd med mitt arbete. Det där är ett gemensamt arbete som slutligen ska göra att alla inblandade känner att det slutgiltiga resultatet är det rätta.