Det finns mycket som är spännande med det här jobbet. Till exempel att vänta på omslagsbild och illustrationer till sin nya bok.
I september kommer det en bok för barn i sisådär 6-9-årsåldern och deras vuxna. Texten är klar och just nu sitter finurliga Maria Nilsson Thore och tecknar bilderna. En illustration per kapitel ungefär blir det ju i den här typen av bok. Så här såg det ut när vi träffades hos Rabén & Sjögren i höstas och pratade omslag, Maria till vänster:
Häromdagen kom mailet med de första skisserna. Jag tror nästan jag höll händerna framför ansiktet av ren spänning i väntan på att datorn skulle tugga färdigt ...
Det är ju viktigt! Texten är mer än orden. Det finns i bästa fall en del mellan raderna också, och där kan illustrationerna fylla i och signalera en hel del med t.ex. blickar och hållning.
... så landade den på skärmen. Oj, så fint!
I en illustrerad kapitelbok står text och bild i ett annat förhållande till varandra jämfört med i en bilderbok, tänker jag, bland annat för att texten vanligtvis är klar innan illustratören kommer in i arbetet. Men nu har jag suttit och begrundat Marias bilder ett tag och upptäckt en sak som jag faktiskt inte har tänkt på tidigare (förutom det där med undertext, blickar och kroppsspråk) nämligen att detaljer i bilden kan peka både bakåt och framåt i texten. Kanske genom föremål och detaljer som blir viktiga senare, eller som spelade en central roll i ett tidigare kapitel.
Bilden i en kapitelbok kan kanske fungera som en slags paus eller oas mitt i läsningen? Ett utsnitt ur textens universum att titta på, fundera kring och prata om?
Alltså ... nu borde jag ju visa en skiss här, eller hur? Det hoppas jag kunna göra också. Men jag måste ju be Maria om lov först.
Och hallå! Nu är ju jag textmänniska som sitter och funderar kring bildens roll i en kapitelbok. Vad säger bildskaparna?
Kerstin Lundberg Hahn
Det är ju viktigt! Texten är mer än orden. Det finns i bästa fall en del mellan raderna också, och där kan illustrationerna fylla i och signalera en hel del med t.ex. blickar och hållning.
... så landade den på skärmen. Oj, så fint!
I en illustrerad kapitelbok står text och bild i ett annat förhållande till varandra jämfört med i en bilderbok, tänker jag, bland annat för att texten vanligtvis är klar innan illustratören kommer in i arbetet. Men nu har jag suttit och begrundat Marias bilder ett tag och upptäckt en sak som jag faktiskt inte har tänkt på tidigare (förutom det där med undertext, blickar och kroppsspråk) nämligen att detaljer i bilden kan peka både bakåt och framåt i texten. Kanske genom föremål och detaljer som blir viktiga senare, eller som spelade en central roll i ett tidigare kapitel.
Bilden i en kapitelbok kan kanske fungera som en slags paus eller oas mitt i läsningen? Ett utsnitt ur textens universum att titta på, fundera kring och prata om?
Alltså ... nu borde jag ju visa en skiss här, eller hur? Det hoppas jag kunna göra också. Men jag måste ju be Maria om lov först.
Och hallå! Nu är ju jag textmänniska som sitter och funderar kring bildens roll i en kapitelbok. Vad säger bildskaparna?
Kerstin Lundberg Hahn
4 kommentarer:
En bildskapare här säger: länka till Maria Nilsson Thores sida
http://www.marianilssonthore.se
Hon är en fantastisk illustratör som förtjänas vis upp för alla.
Jamenvisst! Kommer!
Jag tänker på när jag var liten och läste den typen av böcker som du berättar om, Kerstin. Det första jag gjorde var att bläddra igenom och titta på alla bilderna i hela boken. Kollade om det skulle vara värt besväret alltså. (det lästes ingenting i onödan... :)) Då fungerar ju bilderna på ett helt annat sätt, som en aptitretare, eller ibland avskräckare. Eller som en baksidestext. Men då får ju inte bilderna avslöja för mycket...
Hm .. det där sista tål att tänkas på. Jag brukar bara tänka att bilden ska komma på rätt sida - inte avslöja viktiga händelser före texten! Men det är klart, blädderläser man som du säger - och ja, det gör nog min 7-åring ganska ofta - då ställer det ju extra speciella krav på bildinehållet!
Skicka en kommentar