onsdag 14 april 2010

Skolturné i Ale, dag 3


Något har hänt med mellanstadiet. Från min egen skoltid tycker jag mig minnas ett permanent lätt kaos och en stundtals gråtande lärarinna.
Den här veckan träffar jag årskurs 5 och eleverna är så trevliga att man häpnar. I dag var det ett helt gäng killar och några tjejer som tog i hand och tackade efter timmen var slut! Det där var garanterat inget som hände i Tynnered på 1970-talet.
Av en av klasserna från Madenskolan i Älvängen fick jag ett helt kompendium i dag. Alla hade skrivit var sitt välformulerat och artigt brev, där de berättade lite om sig själva och ställde mängder av frågor om hur det är att vara författare o. d. Förstasidan var en teckning (ska försöka lägga ut den på bloggen i morgon) med motiv från mina böcker.
Tekniken bröt ihop i dag men det gjorde inget, det blev faktiskt nästan bättre. Till mycket stor del tack vare extremt aktiva och frågvisa elever.
Dagens roligaste frågor (som kanske tyder på en hälsosamt realistisk syn på författaryrket):
Skriver du alla dina böcker själv?
Vad får du betala för att ge ut dina böcker?

3 kommentarer:

Lena sa...

Hahaha, ja visst är det kul att besöka mellanstadiet! Själv har jag fått frågorna: Är du kär i nån just nu? och Var du med när Hilda Nilsson dog? ( änglamakerska som begick självmord år 1917 )

Pia Johansson sa...

Jättebra frågor ju, ha, ha! Kul att höra om välartade barn och klasser som det är bra i. Så är det ju inte på alla förskolor och skolor.

Jessika sa...

Min egen och sonens skolgång la inte precis grunden för några större förväntningar inför besöken, och så kommer man ut och möter helmysiga ungar, pigga och inspirerade, helt justa lärare och faktiskt rätt mysiga om än väldigt slitna skolor.Jag var ju där bara korta stunder, men ändå...
Det känns som om jag till sist fattat vad det betyder att alla barn har RÄTT att gå i skolan. Att skolan finns för ungarnas skull, liksom. Att det är bra för dem, och oftast rätt kul.
Det känns skönt att ha fått se det:)