Den meningen hänger kvar i mina tankar efter ett seminarium på Bok&Bibliotek i fredags. Orden är Claudia Funkes, en av de mer kända tyska barnboksförfattarna (Bläckhjärta m fl). Diskussionen gällde pedagogiska barnböcker och hon sa ungefär så här: Det är så arrogant att förvänta sig pedagogiska böcker just för barn. För det är ju de vuxna som hittar på alla dumheter i världen och behöver utbildas, medan barnen är helt osyldiga.
 |
Seminariet kallades lite missvisande "Gillar alla barn Pippi?" och det var en diskussion med flera tyskspråkiga författare i panelen. Efter att ha uttömt temat Pippi så gled samtalet över i vad som kan och inte kan skrivas i Tyskland. Claudia Funke igen:
Sagor och myter var länge 'smusiga' eftersom nazisterna utnyttjade dem i sin propaganda. Samtidigt finns ju hela den tyska sagoskatten, men den gick liksom inte att använda. Det var ett svart hål i arvet som inte gick att röra. Speciellt inom fantasygenren måste man vara försiktig.
Nadia Budde från Berlin talade om den extrema skuldbördan.
Vi försöker fortfarande tvätta - sudda - bättra. Minst var femte tysk barnbok har fortfarande någon koppling till kriget.
Gabrielle Alioth från Schweiz och Rachel van Kooij från Österrike fick inte sagt lika mycket - eller i alla fall inget som fastnade i mitt anteckningsblock. Sverige var representerat av Cecilia Östlund från Svenska Barnboksinstitutet och moderatorn Janina Orlov.
/Maud
(bilden är från ett helt annat sammanhang... foto, Jessika Berglund)
(bilden är från ett helt annat sammanhang... foto, Jessika Berglund)
3 kommentarer:
Jag lyssnade på ett annat seminarium med Cornelia Funke, som handlade mer allmänt om hennes författarskap. Hon sa också då ett par saker som fastnade. Jag citerar som jag minns det:
"Vissa kallar fantasy för eskapism, verklighetsflykt. Men tänk så här: Vilka är det som inte vill att man ska fly? Jo, det är fångvaktarna." Det kan man fundera över. Hon sa också att undersökningar visat att det bland trogna fantasy-läsare finns fler politiskt aktiva än i befolkningen som helhet.
Just det, SÅ var det!
Oerhört inspirerande och viktigt!
Sa hon inte saker också om att man kanske måste fly lite, man kanske behöver det och föresten finns fantasin också. Den är en del av verkligheten.
Eller skarvar jag nu?
Hur som helst ska jag ta och läsa hela jättelånga Bläckhjärta-trilogin nu, ett underbart höstprojekt!
Intressant! Verkligen!
Skicka en kommentar