Tove Berggren: Skriva för skrivandets skull

Snart är min bloggvecka på BBN slut och snart är jag inte längre debutant. Snart är jag...vadå? Vad är man när man skrivit två böcker? Debutant med två B? Oavsett vad, så hoppas och vill jag att det blir en tredje loggbok. Och jag vill fortsätta att skriva för skrivandets skull.

Illustratör: Marcus Olsson
Nödsignal från horisonten

När rosor blommor i december och månen är halv. När varenda brev är vita med fönster. När isen är mer blå än vit och jag tvivlar på att regnbågen finns. I vägval och väntan, i storm och i stiltje. Och när alla strumpor jag hittar är udda.
Jag vill fortsätta att busa med begrepp och bokstäver - och att LEKA! För jag tror på lekens betydelse också när man skriver. När det känns som att man inte längre kan, när orden och bilderna inte finns så tror jag att det hjälper att leka. Jag har ofta värjt mig mot skrivövningar. Att försöka prestera något litterärt och eget på bara tre minuter har gjort att det tagit tvärstopp. Men under Skrivpedagog-utbildningen i Skurup började jag se det som ren motion och uppvärmning. För precis som man värmer upp musklerna i kroppen inför ett träningspass, så behöver man värma upp hjärnan och handen innan man börjar att skriva. Och hittar man vägen in i det lekfulla skrivandet, utan några krav på prestation, så tror jag att det öppnar många dörrar, gamla som nya.

"...Jag tycker inte om att göra skrivandet till något märkvärdigt. Jag vill att skrivandet ska vara något portabelt och flexibelt. Jag vill att skrivandet ska vara något som passar in i sprickor och prång. Jag vill inte att det ska dominera mitt liv. Jag vill att det ska fylla mitt liv..."
J Cameron ur Skriva för livet

I våras lekte jag fram en låt. För ända sen Utsikt från livets planet antogs hade jag drömt om att Lordi skulle ha en egen låt. Men eftersom jag aldrig har sysslat med musik så behövde jag hjälp och vände mig till Lerumsbandet Selected Area.
Visst, vi kan göra musiken, sa de. Men du får skriva texten.
Eh...va? sa jag. Hur då?
Först behöver vi en refräng, sen verser, så ett instick och till sist ett mellanspel, sa de.
Jag förstår, sa jag, fast jag inte gjorde det och så började jag skriva. Eller leka. För det var verkligen det jag gjorde. Jag hade ingen aning om hur man skriver en låttext, hur det ska vara och se ut - och just det hjälpte mig. Det fanns ingen mall jag skulle hålla mig till, inget krav på prestation. Och nu har Lordi en alldeles egen låt, precis som jag drömde. Tusen tack för att jag har fått gästblogga här på BBN, det är också något jag har drömt om.

Ha en härligt snöig fredag och lyssna gärna på LENNART LORDIS LOGGLÅT!

 

Hej då från Tove Berggren:)