lördag 28 april 2012

Tredje boken om Vilma och Aspa - hur stora är gummistövlar och vitsippor?

Vilmas mamma har såklart dåligt samvete över att hon känner att hon bara lämnat Vilma där hos pappan i kalla Sverige. Och att Vilma kanske mår dåligt. Och det är uppenbart mellan raderna att mamman och pappan nog inte skildes under de bästa omständigheter, det är fortfarande ganska spänt mellan dem.

Vilma behöver den här långhelgen på landet för att våga ta ett vuxet beslut. Utan att behöva vara vuxen. Dessutom måste hon och Max ordna upp vättarnas lilla krångel med det stulna kyrksilvret.

Mitt främsta problem med just den här tredje boken var att räkna ut hur proportionerna egentligen skulle fungera, nu när det inte bara var förminskade människobarn jämfört med vättar utan också en förstorad skalbagge med i historien! Precis som Maud gjorde en egen modell av snytbaggen så gjorde jag en liten skiss, kan man väl kalla det, i lera av Aspa i naturlig storlek. Jag hade nog tänkt göra klart hela Aspa och sy kläder åt henne, men just nu har jag bara kommit såhär långt. Hon ser lite konstig ut här så klart utan hår och allt, men den hjälpte mig faktiskt!

Hur lång är man när man är ungefär 30cm hög? Det låter ju enkelt. Men prova sätta en 30cm docka bredvid en kråka eller svan! För att inte tala om hur stora vättarna är i förhållande till träd och blommor och jämfört med tekoppar och synålar. Jag gjorde en skiss på Aspa i naturlig storlek så jag kunde ställa henne bredvid saker, på sängen, under en stol.Här är ett roligt foto när jag försöker räkna ut hur stor hon är under en gran. I detta fall självaste julgranen.



Den här gjorde jag redan till första boken men använde den mest nu i tredje.

När jag jobbade med den tredje boken så var det också flera detaljer som jag la lite extra jobb på. I andra boken - Vilma och Regnbågsfjädrarna - så träffar Vilma och Max en arkeolog, Patrik, som berättar för dem om de självlysande fågelfjädrarna. Patrik har en husvagn utanför kyrkan, han arbetar med att göra en utgrävning i kyrkans gamla klosterträdgård. De pratar också om hans undulater, så de ska såklart vara med tänkte jag. När Vilma och Max hälsar på hos Patrik så står undulaterna utanför husvagnen och kvittrar i vårsolen.

En annan detalj som följde med från andra boken är att Vilma fick ett smycket av Aspa, i form av en elefant. Eftersom Vilma gillar såna där ällefanter, som Aspa säger. Jag hade faktiskt glömt det där smycket när jag började på omslaget, så i den första versionen har Vilma inget halsband. Jag la till det på den sista versionen.

Och den sista detaljen som jag fick skicka en ändring på var skylten i bakgrunden på den här bilden:

Jag hade först skrivit "TANNERSTRÖMS BANDY" på skylten, men när jag läste igenom texten igen så såg jag att stället de åker till för att gå på loppis heter Tannestrand. Och om jag var sådär 8-10 år gammal och läste boken så vet jag att jag skulle ha sett den missen och jag vill absolut inte skicka iväg en bild som har ett så enkelt fixat fel! Så jag ändrade och skickade bilden igen och hade tur så den hann ändras innan boken trycktes.



2 kommentarer:

Anonym sa...

Roligt att få se Aspa-dockan, lova att du gör henne färdig! Jag förstår att det där med storlekarna är svårt, det är ju svårt när jag skriver och i bild blir det förstås ännu knepigare.
Det där sista var viktigt: att de är i Tannestrand. Där ligger nämligen en av ingångarna till Landet Innanför. Och Oliver och Joel från Landet Innanför-serien är kusiner till Vilma på hennes mammas sida. Jag har massor av sådana kopplingar mellan mina böcker, mest för att det roar mig att bygga ett eget universum, men kanske en och annan noggrann läsare också tycker det är kul!
/Maud

inger granberg sa...

Vilken häftig docka!
Barn ser verkligen alla detaljer. När jag läser det du skriver förstår jag, vilket hästjobb det måste vara att som illustratör hålla reda på alla detaljer.