Vilma behöver den här långhelgen på landet för att våga ta ett vuxet beslut. Utan att behöva vara vuxen. Dessutom måste hon och Max ordna upp vättarnas lilla krångel med det stulna kyrksilvret.
Mitt främsta problem med just den här tredje boken var att räkna ut hur proportionerna egentligen skulle fungera, nu när det inte bara var förminskade människobarn jämfört med vättar utan också en förstorad skalbagge med i historien! Precis som Maud gjorde en egen modell av snytbaggen så gjorde jag en liten skiss, kan man väl kalla det, i lera av Aspa i naturlig storlek. Jag hade nog tänkt göra klart hela Aspa och sy kläder åt henne, men just nu har jag bara kommit såhär långt. Hon ser lite konstig ut här så klart utan hår och allt, men den hjälpte mig faktiskt!
Den här gjorde jag redan till första boken men använde den mest nu i tredje.
När jag jobbade med den tredje boken så var det också flera detaljer som jag la lite extra jobb på. I andra boken - Vilma och Regnbågsfjädrarna - så träffar Vilma och Max en arkeolog, Patrik, som berättar för dem om de självlysande fågelfjädrarna. Patrik har en husvagn utanför kyrkan, han arbetar med att göra en utgrävning i kyrkans gamla klosterträdgård. De pratar också om hans undulater, så de ska såklart vara med tänkte jag. När Vilma och Max hälsar på hos Patrik så står undulaterna utanför husvagnen och kvittrar i vårsolen.
En annan detalj som följde med från andra boken är att Vilma fick ett smycket av Aspa, i form av en elefant. Eftersom Vilma gillar såna där ällefanter, som Aspa säger. Jag hade faktiskt glömt det där smycket när jag började på omslaget, så i den första versionen har Vilma inget halsband. Jag la till det på den sista versionen.
Och den sista detaljen som jag fick skicka en ändring på var skylten i bakgrunden på den här bilden:
Jag hade först skrivit "TANNERSTRÖMS BANDY" på skylten, men när jag läste igenom texten igen så såg jag att stället de åker till för att gå på loppis heter Tannestrand. Och om jag var sådär 8-10 år gammal och läste boken så vet jag att jag skulle ha sett den missen och jag vill absolut inte skicka iväg en bild som har ett så enkelt fixat fel! Så jag ändrade och skickade bilden igen och hade tur så den hann ändras innan boken trycktes.
2 kommentarer:
Roligt att få se Aspa-dockan, lova att du gör henne färdig! Jag förstår att det där med storlekarna är svårt, det är ju svårt när jag skriver och i bild blir det förstås ännu knepigare.
Det där sista var viktigt: att de är i Tannestrand. Där ligger nämligen en av ingångarna till Landet Innanför. Och Oliver och Joel från Landet Innanför-serien är kusiner till Vilma på hennes mammas sida. Jag har massor av sådana kopplingar mellan mina böcker, mest för att det roar mig att bygga ett eget universum, men kanske en och annan noggrann läsare också tycker det är kul!
/Maud
Vilken häftig docka!
Barn ser verkligen alla detaljer. När jag läser det du skriver förstår jag, vilket hästjobb det måste vara att som illustratör hålla reda på alla detaljer.
Skicka en kommentar