Umebesök. Snöstorm. Snörök. Snöhögar: knähöga, lårdjupa.
Plogvallar: manshöga, kvinnodjupa, barnsväljande, hundbajsdöljande, lyktstolpeklättrande. Snöglittrande.
Snöknarriga snögator. Motorbullerdämpande, vitblänkande. Snöblåa.
Vintervackert. Skolbesök. Vinterskolbesök.
Visst har vi ett vackert och behändigt språk! Möjligheterna är oändliga. Fantasiväckaroändliga.
Solvinter.
Skymningssnö.
Plogvallsklättra.
Vinternjuta.
Senare i veckan ska jag rapportera mer från Umeå. Om Snöbollspris och biblioteksspökskåp.
5 kommentarer:
Jag har alltid gillat möjligheten att bygga nya ord av gamla på det där viset! Man kan säga vad som helst och allt går att förstå eftersom beståndsdelarna är bekanta. Det är smart!
Barnsväljande snöhögar till exempel. Sådana minns jag från mellan bergsknallarna i skogen nära radhuset vi bodde i när jag var liten. Ett kliv i fel riktning och sen var det snö till hakan!
Jessika (som provar "anonym" för att se hur det fungerar:))
Instämmer! Visst är svenskan fantastisk. Ibland möter man människor som anser att engelskan är så mycket rikare, att det finns fler ord där. Kanske det. Men det är inte alls lika lätt att nybilda ord, vill jag påstå. Hur säger man "barnsväljande snöhögar" på engelska? Piles of snow high enough to gulp down a child? Ordknöligt och alldeles för långt.
/Maud
Var tvungen att testa Google translator-Children selecting snowbanks föreslog den : )
/Pia
så sant, barn väljer snöhögar om de bara får en chans:)
Ja, svenska språket är och klingar vackert. Det tyckte även bröderna Grimm som dessutom gillade den svenska grammatiken. Särskilt förtjusta var de i den behändiga bestämda artikeln som bara hakas på därbak. Undrar just om det är nåt typiskt svenskt? Praktiskt är det i alla fall.
Skicka en kommentar