Att jobba med Caroline är att vara delaktig i hela processen rakt igenom. Det är jag mycket tacksam för. Inför varje bildpar chattar vi en timme på kvällen. Vi funderar och vrider och vänder och kommer med idéer som hakar i varandras. Och när vi landar i en bild, känns det bra för oss båda. Det händer att det inte blir som någon av oss föreställt sig det från början. Eller så har vi inte haft en helt tydlig bild av scenen - inte jag i alla fall - men när vi chattar klarnar det.
© Caroline Röstlund
Som när vi först tänkt att scenen där Tesslas pappa inte vill ta på sig mössan ska utspela sig i hallen. När vi chattar kommer vi på att det dels finns en hallbild i Tesslas mamma-boken när mamman inte vill klä
av sig, dels att det blir lite för statiskt. Vi vill inte att det ska bli för likt mammaboken, så vi flyttar ut pappan i trapphuset, vilket också ger bilden mer fart. Varifrån kommer då glittret som Tessla erbjuder
honom?
Jo, det står en julgran vid porten. (När jag återvänder till chatten så här i efterhand ser jag att vi får idén samtidigt. Och det är verkligen inte det enda exemplet på hur lika vi tänker.)
Åsa: ska vi ta b-bilden nu?
Caroline: ja
Åsa: vad tycker du där?
de lär väl vara i trapphuset
10:36 Caroline: nerdanför trappan med dörren i bakrunden en fin dörr
Åsa: ja
Caroline: Pappa har glittret på mössan och känner sig fin
tessla ser nöjd ut med handen på handtaget
10:37 Åsa: pappan kan stå i luciaposition kanske
alltså händerna ihop
framför sig
Caroline: ja
Åsa: eller ska man se när Tessla sätter på glittret?
så man förstår lättare hur det hamnade där?
hon kan stå på ett trappsteg så når hon upp och sätta på det
10:39 Caroline: ja då ser man Tessla stå i trappan från sidan trappräcket bakom sig och pappan nedanför dörren bakom pappa
Åsa: det låter mycket bra
pappan ser nöjd ut
tessla med. eller?
Caroline: och räcket kan vara smide och glaset i ytterdörren blyinfattat
Åsa: ja, det låter tjusigt
Caroline: båda är nöjda
10:40 Åsa: bra
Caroline: de är kompisar nu
Åsa: japp
10:41 Åsa: tessla har väl sprungit tillbaka och hämtat det
medan pappan väntat vid dörren
Caroline: eller ska det finnas en gran i trapphuset eller så kan hon ha det i sin väska
Åsa: eller ska det stå något bredvid, typ en julgran?
: )
Caroline: det är roligt att hon tar lite därifrån
från granen
Åsa: ja!
julgran
10:42 Caroline: det kan ligga lite på golvet så man förstår att hon tog därifrån
Åsa: mycket bra
då är vi nog klara med bilden, va?
Eller som när Tessla ska säga hejdå till sin pappa. Jag tänkte först låta henne gå, i ett missriktat "men man lämnar ju sitt barn på förskolan, man kan ju inte stanna bara för att barnet vill det". Men Caroline ville stoppa in Tessla med pappan under skrivbordet istället. Och så klart hade hon rätt!
© Caroline Röstlund
Med ett mindre nära samarbete, hade pappan kanske stått stilla och surat vid ytterdörren medan Tessla kommit med glittret - från någon okänd stans.
Och så hade det slutat med att Tessla dumpat pappan på jobbet och dragit till förskolan med ett "Vi ses ju snart igen!". Men nu är det inte jag som sköter texten och Caroline som sköter bilderna rakt av. Vi är ett team. Och förutom att det känns grymt kreativt och roligt, tror jag att slutresultatet blir bättre.
/ Åsa
Imorgon blir det samarbete enligt Caroline. Läs gärna.
Imorgon blir det samarbete enligt Caroline. Läs gärna.
6 kommentarer:
Spännande!
Jag börjar undra lite hur bilderböcker blir till.
Är samarbete vanligt?
Jag menar, om författaren skickar text, förlaget väljer illustratör och kontakten mellan författare och illustratör sker via redaktören - inte är det väl samarbete då egentligen? Det är väl snarare redaktörsskap, ett slags organisation och det kan ju bli jättebra böcker av det men det verkar inte lika kul som arbetssätt?
Och inte lika arbetskrävande heller, i och för sig...
Det låter spännande mer samarbetet runt bilderna. Två kommer, så klart, med mer idéer än en, så är det ju!
Älskar också Carolines bilder med de underbara näsorna. Gillas skarpt!
Jätteroligt att följa ett samarbetesprojekt! Blir lite avundsjuk på att jobba så tajt författare/illustratör, men så kommer jag på att det är ju därför jag så troget jobbar med Rabénförlaget, jag har en kär redaktör och samarbetspartner där. Sedan 20 år!
Hej, hej för första gången! Jag skriver en barnboksserie och kommer givetvis att följa Barnboksnätet from nu!
Hej Lovable, kul att du hittat hit, här finns mycket att läsa, hoppas du har nytta av det som bloggas här i ditt eget skrivande.
För mig funkar det bäst med samarbete på något vis. Det kan ju vara så som du skriver Catarina att man samarbetar med en redaktör också. Jag gör båda beroende på vilka projekt eller uppdrag det handlar om. Det blir ju också olika beroende på vem man samarbetar med.
Jo, Jessika det är ju tidskrävande, men man hinner tänka under tiden, eller hur.
Kul att du gillar näsorna Monika, de har karaktär:-)
Roligt att ni läser och kommenterar.
Skicka en kommentar