Det vi lärt oss från tidigare gånger är att vi måste ha god tid på oss. När det blivit stressigt har det inte varit kul. Det är då jag börjat funderat över om det verkligen är värt det. Det är då, när man sitter där på kvällarna efter jobb och barnläggning och ska hålla deadline som det kan kännas surt att bara få några ynka spänn per bok.
Men samtidigt är det så väldigt kul. Jag måste se det som en hobby, har jag kommit fram till. Som något jag gör bara för att det är roligt. Och då är det nödvändigt att det verkligen ÄR roligt. Då måste jag göra de böcker som jag själv vill, som jag känner att jag kan vara stolt över. I ett tempo som känns okej. Och med en illustratör som det klaffar så bra med, som det gör mellan mig och Caroline.
Nu längtar jag redan efter att få nya boken i min hand. I och för sig har mina egna barn nog blivit för gamla för den. Men för något år sedan hade jag verkligen velat kunna ge mitt äldsta barn en saga som satte ord på det orättvisa i att man behöver gå hundra meter till dagis medan småsyskonet får åka vagn./ Åsa
© Caroline Röstlund
Orättvist kommer det att bli, jag lovar. Väldigt orättvist, men det ordnar sig på slutet så klart. Det känns roligt att få göra ännu en bok med Åsa och att tillsammans få lära känna nya karaktärer!
Och ja, det var en chock och en tröskel att ta sig över...det där med betalningen. Men jag har landat i att man kan få rätt stort utrymme. Man kan få lov att göra som man vill, nästan. Ska man ändå hålla på så är det ju roligt att ett förlag vill ge ut och om sanningen ska fram skulle jag inte vilja byta. Framtiden ser ljus ut, det finns hur många idéer som helst och massor kvar att utforska. Åsa har roliga berättelser och jag har precis börjat göra bilderböcker och har mycket kvar att ge. Vart det leder vet jag inte, men det spelar inte så stor roll för i det här fallet är det faktiskt vägen som är det viktiga och inte målet. Så håll utkik det kommer mer från den här duon:-)
/Caroline
© Caroline Röstlund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar