Bild: Sara Gimbergsson
Ensamhet kan vara att tvingas ta för mycket ansvar för en annan människa. Malins mamma lider av bipolär sjukdom och klarar sig i egen bostad men är deprimerad och känner stark oro för att återinsjukna (det har hänt tre gånger tidigare, med intagning på klinik). Malin är hos henne vartannat veckoslut. Malin har sömnsvårigheter och känner sig orolig för mammans situation.
(ur Att utvecklas i grupp. Källans handbok för barn med psykiskt sjuka föräldrar. Schizofreniförbundet 2009 med illustrationer av Sara Gimbergsson)
3 kommentarer:
Åh, så svårt att vara Malin och åh, så svårt att vara hennes mamma!
Att man är barnet och måste oroa sig och samtidigt vara sådär solidarisk och kanske att man inte ens VILL åka till mamma då fast det är ju klart att man vill. Fast ändå inte.
Och när man är mamma och har sina brister så synligt men ändå inte kan prata om dem för vad skulle man då säga? Det blir ju en lägenhet alldeles full av ensamhet. Och ändå är de tillsammans och har det säkert för det mesta ganska mysigt.
Svårt, svårt...
Hur man målar oron. Tydligast tycker jag det blir, inte i molen även om jag förstår dem, men i Malins ögon som tittar så där bortåt, inåt, mot mammas rum och det höjda ögonbrynet som lyssnar så aktivt.
Ja, fin "blå" bild, Sara!
Tack Jessika Och Pia!
Skicka en kommentar