Det där med att bära omkring på ord eller namn!

I mitt förra inlägg skrev jag om hur en bok, i min värld, blir till. Och en av kommentarerna där fångade mitt intresse. Det är befriande att höra att det är fler än jag som bär omkring på personer, händelser, scener och ord. Det  finns vissa personer, som ännu bara är namn, som jag gärna skulle vilja skriva om, men då måste jag lära känna dom först. Att bygga upp en person kan ta tid, det kan också vara en helt självklar person som bara finns där och som man känner väl. Jag har några karaktärer som följer med mig dagligen, kanske blir det en bok om dom någon dag, kanske inte.

Ingen ros men dock vackra blommor, illustrerade av Andrea Svahn från boken Det är bara lur.

Ett ord som följt med mig ett tag nu är fetknopp. Det bara ramlade över mig en dag och fick mig att skratta, först lite tyst och fnittrigt för att sen övergå till ett riktigt hjärtligt skratt. Jag hånskrattade inte, inte på långa vägar. När ordet dök upp fick jag också upp en bild av en stor vacker rosenknopp som just skulle slå ut och bli den finaste rosen i mannaminne, en riktig fetknopp! Ord blir vad man gör dom till!

Hoppas just du får en god natts sömn. Imorgon väntar en ny dag, då ska jag ut och leta efter fetknoppar, hittar jag någon så ska jag ta en bild.

God natt!

/Ida Sofia, Lurförlaget