Peter Bergting - En bok blir rollspel

Min bokserie Legenden om Morwhayle har gått och blivit rollspel. Ett sådant där som man inte använder dator till. Egentligen är det logiskt, för det var ju i rollspelen allt började för mig. Och omslaget på både spelet och första boken i serien är en klar pastisch på den gamla klassiska Drakar och Demoner boxen från 80-talet. Men att Fria Ligan faktiskt skulle höra av sig och fråga om de fick göra spel av mina böcker kom som något av en chock för mig. Visst fanns tänket där redan innan – Jag designade ju världen i mina böcker som om den hade varit en spelvärld. Men de såg något annat i bokserien, de såg en brygga från min/vår generation till nästa. Bokserien är tänkt för 9-12 åringar, dvs barnen till de som växte upp under rollspelens guldålder. Spelet om Morwhayle skulle bli ett nybörjarspel – länken som förde spelen in i 2000-talet och samtidigt gjorde att nya spelare fick upp ögonen för hobbyn.

Själv slapp jag tänka på regler och sådant. Det skötte Tomas som skrev merparten av spelböckerna och såg till att allt fungerade. Själv såg jag till att världen hängde ihop, förklarade det som bara var antytt i böckerna och fyllde på med nytt material där det behövdes. Mycket av det som fanns i böckerna blev bakgrundsmaterial till spelet, annat lyftes upp och fick en viktigare position. T ex blev Morwhayles vakthundar, den underjordiska organisation som bargesten Briar tillhör otroligt central för spelet. Medan de stora händelserna i böckerna, de om Malda och Arteil reduceras till “världsbyggande” information, som i sin tur skapade nya äventyrsuppslag.

I spelet tar spelarna rollen av stadens väktare och löser mysterier, mord och gåtor, inspirerade av det som händer i böckerna. Och nu hände något roligt. På forumet där man kan diskutera spelet började spelarna att återberätta det de varit med om, i novellform! Och det tror jag inte varken jag eller Fria Ligan hade räknat med. Det om något kändes fantastiskt – att böckerna, via spelen – inte bara kunde hitta nya läsare utan även få dem att börja skriva själva.

Vid pennan: Peter Bergting