Tema fantasy - Gull Åkerblom

I oktober 1992 kom min första bok, Johannesnatten, ut. Det är alltså exakt tjugo år sedan, och jag hade hunnit bli fyrtionio. Det var en osedvanligt lång startsträcka. Författare hade jag ju velat bli sedan jag var tre, ungefär, och min pappa läste sagor för mig och visade mig John Bauers bilder. Likaså visste jag redan från början att det var den fantastiska litteraturen jag ville ägna mig åt - det som sagorna och bilderna visat vägen till.
I åtta år slet jag med mitt manus (på en reseskrivmaskin som saknade parentestecken), under alla lediga stunder, oftast nätterna - kastat, rivit sönder. Och förtvivlat.



Efteråt förstod jag att det var de åren som lärde mig skriva.
Jag hade slagits med Aristoteles´ - och skolans - regler: exposition (början alltså), avhandling och slut. Och att man måste veta slutet redan från början.

Nu i somras läste jag en intervju med PL Travers i The Paris Reviews interviews, från 1981. Där beskriver hon sitt skrivande som entire spontaneous, not invented, not thought out. Det var precis det som Johannesnatten visade mig. Det är så jag nu också skriver. Även om det låter högmodigt och kanske till och med korkat så betyder det, att jag mest inspireras av det som jag själv hittar när jag ger mig ut på mina upptäcktsresor. Mina realistiska böcker skriver jag på samma sätt, ger mig iväg och hoppas att resan ska bli trevlig… (Tänker gör jag efteråt, under redigeringsfasen; den är inte alls lika rolig …)

Det finns ett - och ett viktigt sådant - undantag: Susan Coopers En ring av järn (första delen i hennes The Dark is rising) som kom på svenska 1983.
Även nu - snart trettio år efteråt - får jag en känsla av att marken under fötterna liksom hickar till när jag läser om den.
Det är midvinter, det är djurens oro. Det är den underlige mannen på vägen, och det är råkornas vilda attacker på honom. Det är bonden som säger till unge Will, sjunde sonen till den sjunde sonen:
"Och natten blir svår. Och morgondagen blir bortom allt förnuft ohygglig.”

När jag nu ser råkflockarna på kvällarna samlas i allén av popplar utanför mitt fönster, och hör deras rop, då tänker jag alltid på Susan Cooper. (Och nu har de dessutom smugit sig in i min Silvertrilogi där de spelar en viktig, magisk och helt avgörande roll för hela serien …)

Det var aldrig meningen att Johannesnatten skulle följas av flera. Det var Matilda (huvudpersonen) som krävde det, uppfordrande: Jag vill att du berättar mer om mig!

Och jag ville ju också veta - det blev Drakens ö, Isflöjten och De andra, fyra böcker där de fornnordiska myterna spelar en avgörande roll.

Det som tilltalar mig allra mest i fantasygenren är förvandlingarna, förändringarna, det gränsöverskridande. Hur någon visar sig vara någon helt annan. Hur det goda kanske är det riktigt onda. Att man aldrig kan vara riktigt säker, inte slå sig till ro med en enda tolkning. Vara nyfiken, intresserad, uppmärksam. Hitta nya sidor hos sig själv.

De uråldriga myterna lär oss det utan pekfingrar. Och fantasylitteraturen använder sig av dem, gör om dem och förvandlar dem.

I min nya serie Silverböckerna (Silverkniven, Silverboken, Silverkällan(kommer ut våren 2013) leker jag med vampyrmyten. Om längtan efter odödlighet, ungdom och skönhet. Och jag gör det förstås på mitt eget sätt.
Det är så vi gör eftersom myterna är vårt arv och tillhör oss alla.
Ta till exempel berättelsen om den unga hjälten, från början stående långt ner på samhällsstegen, han eller hon som tvingas iväg på ett uppdrag, bortom allt förnuft ohyggligt. Och som klarar det, mot alla odds. Den historien har berättats genom årtusendena och kommer att berättas om och om igen.

Min andra, nya fantasy-serie är för de yngre läsarna. Av På andra sidan grinden har två delar kommit ut: Lånehunden och Låtsashunden. Här är det trollen i John Bauers bilder som kommer fram ur berget och visar sig vara något helt annat än det man föreställt sig. Så som det alltid är i fantasy-litteraturen och som därför gör dem slitstarka.
/Gull Åkerblom

……………

Gulls boktips:

Cornelia Funke, Bläckhjärta m forts

Neil Gaiman, Kyrkogårdsboken

Lian Hearn, Sagan om klanen Otori

Robin Hobb, Berättelsen om fjärrskådarna. Den gyllene mannen.

Ursula K LeGuin, Övärlden

Philip Pullman, Den mörka materien

Finn Zetterholm, Lydias hemlighet - ett magiskt konstäventyr m forts