Eget rum.

Jag har mitt arbetsrum hemma.

Förut var det en del av vardagsrummet, men sen en tid tillbaka är det tvärtom istället.
Jag kom på att ett vardagsrum med fullt av skrivbord och datorer är inget mysigt, men arbetsrum med soffa, soffbord och fåtölj är väldigt bra.



Eftersom det finns plats tillåter jag mig att vara utrymmeskrävande;
Ett bord att skriva vid.
Ett bord för samlingarna.
Ett bord att rita vid - fast just nu målar jag och det gör jag visst i fönstret.

Och ett bord att göra sådant som plötsligt dyker upp på.
I värsta fall går det att plocka fram en gardeobsdörr och två bockar också, samlingarna är mycket skrymmande när jag jobbar med dem.

Min arbetsplats är ganska rörig.
För en utomstående ser det kanske ut som kaos, men det beror på att olika projekt löper parallellt. Skrivandet, som kräver mest ordning, sker i huvudet och på dataskärmen och då gör oredan runt omkring att jag känner mig hemma. Det är som att en del av min person och mina tankar ligger utanför mig själv. Jag slipper hålla reda på alltihop när det ligger där och syns, det är bra.
Och det stora fönstret med sjö utanför samlar hela tiden intrycken till en hanterlig nivå.

Ord och annat som behövs hämtar jag utomhus. Arbetsrummet är liksom mest en plats att sortera på.

Jessika Berglund