Först ut är Hanna Jedvik med en bild från sommarens skrivfristad i Berlin med bilarnas dova muller på avstånd.
 |
| Vid det här bordet i min vän Stinas Berlinlägehet växte berättelsen fram. Förhoppningsvis blir det en ny bok så småningom |
"När jag skrev min roman "Snart är jag borta" hyrde jag ett frilanskontor i en vindsvåning. Där svettades jag en sommar i 30-gradig värme under det heta plåttaket. Med en liten bordsfläkt på bordet kämpade jag med det manus som så småningom skulle bli antaget av förlaget. Men merparten av arbetet med boken utfördes hemma i soffan med datorn spinnande i knäet och fötterna på bordet.
Nu har jag inte kvar kontoret men har flyttat till en större lägenhet med extrarum som ska bli min alldeles egna skrivarlya. Vägen dit verkar bli lite snårig med tanke på att rummet än så länge mest är fyllt med tomma flyttkartonger och överblivna stolar. När jag under sommaren har skrivit på min nya bok har jag gjort det i en lägenhet i Berlin. Bredvid fönsterna ut mot hängbjörkarna på gården och med bilarna bilarnas dova muller på avstånd infann sig skrivron och förde mig in i mina karaktärers medvetanden och blåste fart i historien. Utan andra störande måsten var det lätt att höra vad de villa berätta för mig om sina liv."
/Hanna Jedvik
3 kommentarer:
Jag är både lockad och förundrad inför det där att åka bort för att finna skrivro.
Tänker att borta är allt nytt och spännande. Man vill ut och se, och det nya man då ser smyger sig i i berättelsen.
Fast så verkar det inte fungera.
Det skulle naturligtvis kunna vara så att det är hemma det bullrar och drar, det är där man hela tiden måste, måste se.
Någon gång skulle jag vilja prova det där.
Och jag hoppas du får ordning på ditt skrivrum hemma snart. Boken är bra och du skriver spännande saker i tidningen hela tiden. Det ska bli roligt att läsa din nya!
Jag föreställer mig ständigt att jag ska skapa fantastiska ting på främmande platser, men det verkar aldrig hända i verkligheten...
Tack för snälla ord om boken. Eftersom jag jobbar heltid med annat(som många andra författare) och får stjäla mig skrivtid på kvällar och helger. Men ofta är det saker och måsten och roligt som stör. Disken... tvätten... vänner. För mig passar det utmärkt att åka iväg och göra en heltidssatsning en kort period. Helst där jag inte känner någon. Det är lyxigt att kunna ägna sig åt skrivandet på till fullo och att få gå upp i det. Den första delen skrev jag hemma på kvällarna men det sliter ut en lite efter ett tag. Sen jobbade jag vidare några dagar i köpenhamn i våras och nu slutspurten i favvostaden Berlin. Om jag skulle ägna en vecka hemma åt att skriva på semestern skulle den mesta av tiden ätas upp av annat.
Skicka en kommentar