Jag tjatar på om månen. Den ger intryck, jag kan inte blunda.
Idag är det en pappersmåne, fast den är riktig ändå.
Nu tänker jag på Emma Virkes fina bok, Brevet till månen, mitt finaste bokmässefynd hittills.
Boken handlar om Moa som bekymrar sig för månen, kanske är den ensam där högt uppe på himlen? Hon vill skriva brev till månen men det är ganska svårt. Man behöver många frimärken när brevet ska så långt...
Men brevet kommer fram och kan man tänka sig, hon får åka med i rymdraketen som det allra första barnet i rymden och träffa måne alldeles på riktigt!
Och inte är månen ensam inte. Det är så många som tittar uppåt och vinkar, lite moln ivägen ibland bara annars är allt toppen.
Säger månen till Moa och sen åker Moa hem igen.
En helt underbar historia och bilderna sen då - så fint!
OM det fanns sådana frimärken så skulle jag genast skicka massor av brev....
3 kommentarer:
Jag gillar Dina fullmånar, Jessika! Fotot från Korsvägen var jätteläckert!
//Maria
Fina frimärken!
/Pia
Hej,
Vad roligt att ni gillar Brevet till månen och Emma Virkes illustrationer och frimärken!
Här kan ni bläddra i ett smakprov ur boken:
http://www.alvinaforlag.se/bocker/brevettillmanen.shtml
mvh
Kristina Hoas
Alvina förlag
Skicka en kommentar