Bloggstafetten - Min kreativa process

Bloggstafetten - Min kreativa process

Alla barn är kreativa – fulla med fantasi, så även jag när jag var liten. Jag skrev små böcker, dikter och, lite senare, långa manus som skickades till förlag och kom tillbaka med snälla följebrev och ett och annat tips. Någonstans i tonåren försvann en del av denna kreativitet för min del. Kanske var det uppsatsernas ämnen som inte var så lockande: Argumentera för och emot kärnkraften var ett av de populäraste. Kanske var det situationen: att bli inlåst i en skrivsal och tvingas plita ner ett visst antal ord på tid (för och emot kärnkraften!). Hur som helst tog det många år innan jag hittade tillbaka till min kreativitet. Under tiden jobbade jag som översättare. Då kunde jag fortsätta att skriva, men slapp komma med idéerna själv.




Jag har lärt mig några saker på detta.

1. Kreativitet föder kreativitet.
Man kan faktiskt lära sig att bli mer kreativ, att tänka kreativt. När jag hade skrivit mitt första manus (som blev en bok), trodde jag att jag hade slut på idéer. Nu har jag insett att ju fler böcker jag skriver, desto fler nya idéer får jag.

2. Man behöver koppla av för att fantasin ska flöda.
En skrivsal är inte en kreativ miljö. Mina idéer kommer under hundpromenader i skogen, på natten och under resor (därför utspelar sig mina Klarabelladeckare under olika resor som huvudpersonerna gör).

3. Min kreativitet kommer i perioder.
Jag är en av- och påmänniska. Under vintern hade jag helst gått i ide, men eftersom det är omöjligt gör jag det nödvändigaste, men har inte ork och tid för kreativitet. Jag kan fortfarande skriva, men handlingen har jag tänkt ut tidigare.  Under våren och sommaren när dagarna är ljusare eller under resor till varma/soliga platser sprutar idéerna ut. Jag skriver ner dem i olika dokument för att plocka av senare, när jag får mer tid. Det kan handla om allt från meningar, hela mysterier eller karaktärer.

Innan jag börjar skriva på ett nytt manus går jag alltså och funderar under ganska lång tid. Jag går helt in i den värld jag skapar. Jag känner karaktärerna och ser miljöerna framför mig. Jag antecknar. Jag hämtar idéer från saker jag läser i tidningen, från miljöer, från händelser. När jag har handlingen klar, börjar jag skriva. Då vet jag vad som ska hända, men jag fyller på efter hand. Det går ofta trögt i början. Då använder jag en skrivlogg (jag skriver varje dag upp hur många ord det blivit). Jag måste faktiskt tvinga mig själv. När jag har kommit in i handlingen går det mycket lättare och i slutet skriver jag bara på. Det är lite som att läsa en bok. Man måste komma in i handlingen innan det blir riktigt roligt. När manuset är klart följer det roligaste och svåraste arbetet: redigeringen! Det är faktiskt det jag håller jag på med just nu. När boken sedan är klar är jag så trött på den att jag inte ens läser den!

/Åsa Öhnell



.