Meteorregn.

Vi har varit på Höststorm, det berättade vi redan i måndags.
Faktiskt är det sjunde gången vi åker iväg nu, med BarnBoksNätet. På stormen hänger vi tillsammans, gör roliga och förvånandsvärt enkla övningar kring text och bild, äter gott och hinner prata massor.
Vissa av oss (jag till exempel) har faktiskt varit med vartenda år...
På lördagskvällen drog ett meteorregn fram över himlen och jag tänker att en Höststorm med BBN är lite som ett meteorregn.
Tusen stjärnidéer som blåser över en och har man tur fångar man ett par. Annars kan man bara se på dem i lugn och ro för de är vackra att se på.


I år var det flera personer som arbetat fram övningar åt oss, jag tänker berätta om tre av dem.
Till fredagskvällen hade vi av Kerstin Lundberg Hahn fått i uppdrag att ta med oss varsin hemlig sten. Efter maten (och en bra bit in på vinet) var det dags, då skulle stenarnas historia berättas - i jag-form! De egensinniga och i vissa fall ganska gnälliga stenarna tog genast över helt och hållet och när allt var över hade vi varsin ny sten med oss hem. Min ska få ligga under fågelmatan.

Helena Karlssons sten berättar sin historia

På lördag förmiddag var det dags för en bildövning ledd av Pia Johansson. Vi värmde upp och ritade sen precis det hon sa att vi skulle rita och så småningom hade vi varsin liten hög med småbilder. Av dessa skulle vi bygga bokomslag och sen fylla boken med innehåll. Tack och lov behövde inte skriva alltihop, det räckte fint med baksidestexten. Jisses vad bra böckerna blev! Vissa hade toppenrecensioner tryckta bak, tydligen kom det ständigt nya upplagor:) Det kändes skönt att få göra verkligt bra berättelser och ändå slippa allt det vanliga gnetet...

Ingela Jonasson hade också planerat en övning för lördagen. En skojig, blandad och därtill tredimisionell övning, men den har jag lovat att inte berätta för mycket om för det är en hemlis.
Kul var det i alla fall! Och lite svårt...

Vi hade fler övningar, men dem har jag inga bilder på.
Kanske berättar någon annan om dem?

Promenaderna var fina också.
I hamnen kunde man gå "Nya strandpromenaden" runt lilla, lilla St Görans Ö. Där fanns vackra bryggor att gå på och släta, rosa klippor, grönt hav. På sommaren är det förmodligen folk precis överallt men nu var det bara vi och klipporna, skönt och vackert.

Så!
Det var min rapport!
Nu ska jag sortera bilder till helt andra projekt.
Lycko, lycko oss som ordnar så roligt åt oss!
/Jessika Berglund
ps, när jag säger att övningarna är enkla menar jag inte precis lätta eller små eller så. Utan mera att det är fantastiskt hur mycket man kan få till med relativt små medel! Trolleri!