Det där med färg

Färg är något jag tycker om men inte alltid är säker på hur det går till. Väldigt mycket har jag vänt och vridit på färgtuber och färgkoppar genom åren, väldigt mycket har jag suckat och otroligt mycket har jag slängt. Trodde en gång att man kunde hitta någon sorts nyckel som låser upp och sedan var det bara att ge sig hän bland alla tusentals nyanser färg. Men ack nej. Så var det inte för mig!

Bygga vidare

Idag fortsätter skissandet på Sockerbagaren. Jag har en sorts övertygelse att i barnens böcker är en kaka en kaka och en elvisp en elvisp. Där får det inte råda några tvivel.

Göra bilderbok

Den här veckan ska jag berätta hur det går till att göra bilderbok om man heter Catarina. Det blir boken om Sockerbagaren, berättelsen som är en visa och handlar om Sockerbagaren som bor i staden och bakar kakor hela dagen! Och vi kan ju låta boken om De tre pepparkaksgubbarna få slinka med den också!

Genusfrågor för en skrivande gubbe

Jag växte upp i ett "folkhem" som var mycket patriarkaliskt och extremt heteronormativt. Nu skriver jag barn- och ungdomsböcker. Hur hanterar jag mitt bagage? Kan en gammal hund lära sig sitta?

Pojkar som (inte) läser

Härom dagen diskuterade läsambassadören Johan Ungene med en litteraturvetare i P1. De konstaterade att tjejer gillar vampyrgenren och att pojkar inte läser böcker. Över det första gladdes de, medan de beklagade det senare.
     Språkbruket är slappt, när man hävdar att pojkar inte läser böcker och att tjejer läser Twilightserien. Killar som läser böcker är också killar, och tjejer är tjejer även om de inte gillar vampyrromantik. Och detta konstaterande är faktiskt meningsfullt. Varför? Därför att allt man säger påverkar barn att uppfylla ens förväntningar.

Erena och Ludvig

Värmlands egen trettonde bokmässa den gångna helgen hade många intressanta utställare. Erena Rhöse är av maorisk hövdingasläkt och traditionellt uppfostrad. Ludvig Johansson är en vanlig tonårspojke i Trollhättan. Dem lyssnade jag till vid deras gemensamma seminarium.

Livat värre i Stora Höga

I går, tisdag, var jag i Storahögaskolan och besökte årskurserna 2 och 3. Jag älskar att möta mina läsare. De är inte så långa men desto mer entusiastiska. Vid det här laget har jag hunnit med att besöka mer än 500 barngrupper (15 år, cirka 10 dagar per år, 3 - 4 grupper per dag), men det är fortfarande lika kul. Det hjälper mig minnas att mina läsare inte arbetar på kulturredaktioner utan är 120 - 160 centimeter långa och älskar att rulla runt i sand.

Litteratur som bruksvara

Ge mig en jordglob, men helst en med bare Värmland på – ungefär så lyder ett citat på fasaden till Värmlands museum. Där gick Värmlands egen bokmässa av stapeln den gångna helgen. Det var den trettonde i ordningen. En av mina bordsgrannar, Kicki, skrev barnböcker för att hon behövde dem i sitt arbete inom neuropsykiatri. Mötet med Kicki är ämnet för idag.

Pojkarna vann!

Stort GRATTIS till Jessica Schiefauer som fick gå hem från Augustgalan med bronsstatyetten för bästa barn/ungdomsbok.

Motiveringen:
"Med vass och avslöjande flickblick infiltreras Pojklandet. En idéroman som strävar efter att upplösa språkets, växandets och verklighetens gränser. Om kroppen som slagfält och manligheten som drog."

Här nedanför kan du läsa vad Sofia Nordin tyckte om boken. Den och alla de andra Augustnominerade hoppas vi finner vägen in i många hårda paket så småningom.

Grattis, igen Jessica!

Pojkarna.

Den här veckan presenterar vi de böcker som är nominerade till Augustpriset i barn- och ungdomsklassen. Och vi bad Sofia Nordin skriva om Jessica Schierfauers bok Pojkarna. Sofia är vår kollega i Stockholm och hon var själv nominerad både i fjol (Det händer nu) och i förfjol (Natthimmel).
På måndag får vi veta vem som får priset!

Så här skriver Sofia;

Jag tycker mycket om Pojkarna av Jessica Schiefauer. 

Jag tycker om språket och karaktärerna – de vrånga, rädda, mjuka, hårda karaktärerna och deras försök att ta sig igenom tillvaron utan att gå sönder.