Nationalnyckeln är ett ambitiöst och roligt projekt där ALLA Sveriges arter ska beskrivas i text och bild. För att göra detta måste forskarna först ta reda på vilka alla arter är. Man kan lätt luras att tro att vi redan vet sådant, men det finns gott om existenser som är så små att ingen egentligen har lagt märke till dem förut.
"Somliga syns inte men finns ändå" - en spännande tanke.
Hittills har det kommit ut 14 band, det senaste handlar om myror och getingar.
Är inte det ett spännande sommartema?
Det får erkännas att texterna stundtals är väl torra för en yngre läsare men bilderna är fantastiska och man kommer väldigt långt med dem. Jag gjorde så att jag läste inledningstexten själv och sen återberättade den för min far och min son - båda vuxna visserligen men ändå. Man tager vad man haver...
Att det finns så många myror! 81 arter bara i Sverige, och det är bara några få som bygger myrstackar.
De andra kanske bor i sanden, eller inne i pinnar eller i andra myrors bon som gäster, rövare, slavdrivare eller något annat. Några bor i våra hus - rätt få som tur är och några lever i så små grupper att kan rymmas i redan befintliga skrymslen.
De som bygger stackar gör det å andra sidan ordentligt. Skogsmyrans stack man vara två meter hög, 21 meter i omkrets och vara förbunden med en massa andra stackar till enorma samhällen där miljontals myror lever i avancerad samexistens.
Kul att veta tycker jag, nu när jag är vuxen.
Kul tyckte jag som barn och det finns det säkert andra ungar som gör också.
Böckerna kan beställas här, men man kan säkert hitta dem på biblan.
Och borde de inte vara obligatoriska i alla de där skolbiblioteken som alla skolor verkligen borde ha tillgängliga för sina elever?
Tyvärr är projektet hotat. Det är dyrt att noggrant kartlägga, beskriva och avbilda så många arter på ett vetenskapligt riktigt sätt. För dyrt tycker somliga.
Men hur ska vi kunna bevara den biologiska mångfalden om vi inte vet vad den består av?
Jessika Berglund
2 kommentarer:
Bra! Vi bara måste veta vad som finns innan vi försöker bevara det!Och innan det bara finns VI och ingen annan...
81 arter myror, ja, det förvånar mig inte, jag har sett underliga myror med lång mellankropp på en parkering i Dalarna och en gång när jag skulle äta en karamell var den redan ockuperad av en proppmätt svartmyra som inte orkade flytta på sig- Och de som bits värst är de där små och bleka, hu den som sätter sig i deras bo med matsäcken...Men heja på, bleka, avlånga och alla andra 81 myrsorter!
På landet hittade vi jättefina sandmyre-bon på skogsbilvägen. I gräsremsan mellan hjulspåren hade de byggt tunnlar och vallar som förband olika ingångar med varandra. Jo, för nu vet jag att det är ingångar. Största delen av boet ligger under jord (eller i förekommande fall under sand) och är hemlig för den som inte vet.
Och de ettriga ljusgula... Ibland bygger de bo i grästuvor så det blir som högar i gräset och så gör de tydligen inte i kort gräs? Det är för att solen ska kunna nå att värma yngelkamrarna. Kanske blir bona mindre jobbiga i klippt gräs?
(Fast jag måste nog erkänna att jag stundtals tar till rätt grundliga metoder mot just den sortens myror...)
Ps, Grannbarnen här hemma blir helt lyckliga när de ser en ny sorts snigel, för de har läst på. Att det finns olika sorter nämligen!
Skicka en kommentar