Alltså, det är det ju inte. Men ganska ofta.
En tanke som jag hade redan då är att det är på sommaren man hinner skriva. Det som är semester och ledighet är inte ledigt FRÅN skrivandet utan TILL skrivandet. Så kan det vara.
Och då har man sommaren så alldeles inpå huden, man kommer inte undan helt enkelt.
Detta sitter jag och tänker på medan jag samlar aklejfrön i trädgården.
I min trädgård växer det akleja överallt. När de blommade svävade deras små kjolar en halvmeter över marken precis vart man såg, i rabatterna, i grönsakslandet, mellan stenarna i gångarna - överallt. Många fina sorter och nu samlar jag in fröna för att ha att ge bort.
Fröna är klibbiga och luktar ale, fast jag vet ju att de är giftiga så jag äter dem inte.
Sådant gör jag på sommaren och under tiden tänker jag. Ibland är det som att jag aldrig hinner tänka, men nu på sommaren tänker jag hela tiden.
Sen kommer fiskljusen och jag tänker på den, det händer ofta för den häckar på udden. Aklejorna har jag tänkt på i flera veckor och rosorna, de tänker jag på. När det åskar tänker jag på åska och på regn, sen tänker jag på paddorna och går ut för att leta efter dem. Skiner solen är det lättare att tänka på fjärilar eller snart femåriga grannar som ropar efter mig när jag går förbi - Vill du ha körsbär?
Då tänker jag på körsbär för det är det godaste jag vet.
Tankarna skriver jag ner i en anteckningsbok och det är ur den jag hämtar alla orden till det jag skriver. Jag vill så väldigt gärna skriva det där om hur det känns, med vattnet och paddorna och körsbären.
Och aklejorna.
Det känns viktigt men är inte särskilt lätt.
Vad jag tänker på om vintern har jag glömt nu.
Jessika Berglund
3 kommentarer:
Vad fint du skriver om tankar. Vilken tur att just du kan förmedla allt detta i ord och bild för det är sånt som jag och många andra behöver påminnas om.
Vi stressar omkring i våra liv och hinner aldrig titta på vare sig akelejor eller fiskljusar. Hinner kanske inte känna vattnet mot huden eller solens värme. För det är så mycket annat ....men kanske stannar man upp en liten stund och känner efter när man har läst en text som påminner om det viktiga.
Jag håller med, det var väldigt vackert skrivet och tänkt.
En mer prosaisk förklaring till att det ofta är sommar i barn-och ungdomsböcker är väl att det är enklare att skriva om folk som har sommarlov än folk som sitter i skolbänken hela dagarna, men din förklaring är mycket mer poetisk. Och sann. Som författare är man inte ledig på sommaren, utom kroppsligt kanske.
Vad fint om vattnet. Mina akelejor kliper jag av eftersom de har tagit över min lilla trädgård.
Anita
Skicka en kommentar