måndag 4 augusti 2014

Repris: Skriva av Katja Timgren

Hur gör man?
Ja, man kan göra hur som helst. Jag gör såhär.

För hand först, svart bläckpenna, överstrykningar och pilar. Jag skriver ingenting i ordning, inte kapitlen i romanen, inte meningarna, inte orden.

Jag kan inte skriva orden i den ordning som dom ska läsas. Då kan jag oftast inte säga exakt det jag vill, utan bara något vid sidan av. Det dyker kanske upp ett ord eller två som har en stark stämning och känns viktiga, då börjar jag meningen där mitt i och sen växer den lite i krokar åt båda hållen tills den går att läsa. Och sen kanske orden behöver flytta runt ett tag och byta plats tills rytmen kommer.

Sen går jag omkring lite. Gå och skriva hänger ihop. Det händer att jag sitter och skriver på bibblan och då vankar jag lite i smyg bakom poesihyllan i källaren. Annars vankar jag hemma i köket, tar en frukt, stannar en stund vid fönstret, dricker ett glas vatten och öppnar några skåpdörrar. Sen tillbaka till ordkaoset igen. Jag börjar kunna se en situation framför mig, var är jag? Vem är där, säger dom någonting och vad sades innan. Dags för datorn och nu skriver jag in det i den ordning jag vill att det ska läsas så småningom.

Jag är i hemlighet lite avundsjuk på dom som sitter vid datorn och skriver i plötsligt inspiration, sidorna bara rasar ur dom i en väldig fart. Hur känns det?

Katja Timgren

(Repris från 24/5 2010)

1 kommentar:

Jonna Berggren sa...

Jo jag hör till den där typen som skriver på "inspiration". För mig är det egentligen inte inspiration. Visst, jag blir inspirerad - av massor.
Men att skriva är för mig främst att ha disciplin, att faktiskt sätta mig ner och börja. Inspirationen eller mer rätt orden kommer då, lite av sig själv. Oftast kommer jag in i ett flöde och texten får ett eget liv. Jag har ju en idé, oftast en början, eller en karaktär som pockar på uppmärksamhet redan innan, men själva berättelsen skriver sig mest av sig själv - om jag bara väl just sätter mig ner och börjar skriva. Det är en fantastisk känsla när orden får en karaktär att växa fram, en berättelse att födas.
Jag brukar börja med en början, men sedan kommer stycken och kapitel lite som. Det blir mycket att ordna längre fram. Först då börjar skriva "synopsis" för att veta vad jag håller på med.
Gåendet finns hos mig också, mest promenader med hundarna. Då dyker viktiga pusselbitar upp. Även just när jag precis ska till att somna.
Jag måste prova ditt arbetssätt någon gång. Just nu håller jag på och redigerar ett projekt och sedan väntar ytterligare ett på redigering.