tag:blogger.com,1999:blog-3907288482007664303.post3586681258650165726..comments2023-09-14T10:11:24.120+02:00Comments on BarnBoksNätets Blogg: SkrivskogarBBNhttp://www.blogger.com/profile/07100408485274839511noreply@blogger.comBlogger7125tag:blogger.com,1999:blog-3907288482007664303.post-32320782715502839082011-01-22T17:55:31.105+01:002011-01-22T17:55:31.105+01:00Ja, visst är det märkligt!
Att det är så ordlöst a...Ja, visst är det märkligt!<br />Att det är så ordlöst alltihop innan man skriver det.Jessikahttps://www.blogger.com/profile/16049450032329348463noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3907288482007664303.post-22466916945493501332011-01-21T18:06:29.733+01:002011-01-21T18:06:29.733+01:00Att se i bilder och inte i ord är verkligen intres...Att se i bilder och inte i ord är verkligen intressant. För mig är allting bilder. Fastän jag sedan skriver ord!Monika Häägghttps://www.blogger.com/profile/02084508747024924395noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3907288482007664303.post-13047332445842958322011-01-21T15:13:31.865+01:002011-01-21T15:13:31.865+01:00Kanske en tunnel, och oftast ingen rak sådan. Dess...Kanske en tunnel, och oftast ingen rak sådan. Dessutom måste man se skillnad (i mörkret) på själva tunneln och alla återvändsgränder. Återigen kan jag förstås bara tala för mig själv. Men man har en idé om hur det ser ut på andra sidan och när man gått tillräckligt länge (kan kännas som en lång promenad ibland) ser man ljuset. Sedan är ju slutmålet sällan exakt som man tänkt sig.<br /><br />Arkeologpenseln var ju också väldigt tilltalande. Gemensamt för alla metaforerna verkar vara tålamodet.Mikaelhttp://www.mikaelthornqvist.senoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3907288482007664303.post-30076175352698320332011-01-21T14:07:09.317+01:002011-01-21T14:07:09.317+01:00Intressant diskussion! Av det som nämnts här känns...Intressant diskussion! Av det som nämnts här känns arkeolog-jobbet mest som mitt sätt att arbeta. Bara börja skriva och så avtäcks den historia som vill bli berättad. Det spelar inte så stor roll var jag börjar för samma tema kommer ändå, det som finns i mitt liv för tillfället och har fångat mitt intresse. <br />Något som ligger övertäckt och väntar på att täckas av bit för bit. Försiktigt och inte för fort, så att alla små bitar kommer med. Men inte heller för långsamt så att de passerar bästföre-datum och laddas ur. Balansgång.<br />/MaudAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3907288482007664303.post-49631384489221456532011-01-21T13:54:42.655+01:002011-01-21T13:54:42.655+01:00Det där ostörda är viktigt ja, möter man för många...Det där ostörda är viktigt ja, möter man för många där i skogen kan man tappa inspirationen igen. <br />Kommer ihåg en bröddegsmetafor från ett samtal när jag gick skrivpedagogkurs, det handlade mycket om jäsning, men också om det eviga knådandet av texten om och om igen. <br />En annan metafor jag läst om och gillar (mins ej var…) är den om att författaren är arkeolog och försiktigt avtäcker berättelsen som redan finns där under jorden och väntar på att bli upptäckt. Det känns tryggt på något sätt. Och samtidigt ansvarsfullt, att inte gå för oförsiktigt eller otåligt fram så fyndet blir förstört.Katjanoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3907288482007664303.post-72261965849233492282011-01-20T22:15:38.614+01:002011-01-20T22:15:38.614+01:00Mina texter ligger på jäsning.
Fast de är nog inte...Mina texter ligger på jäsning.<br />Fast de är nog inte bröd, för jag hämtar dem ute någonstans, gärna i skogen men vilket slags ute som helst går egentligen bra.<br />Även det ute som finns inne i mitt eget huvud, i minnet. <br />Jäsningen är viktig. Orden kommer i ordning - eller oordning - av sig själva när de får vara ifred en stund. Att jag sedan lite lättare ser vad där står och vad som måste ändras/ strykas/ vändas upp och ner eller helt enkelt bara förtrollas. Mer och mer magi ska in i texten tills den upphör att vara bara ord och blir littereratur.<br />Om det går eller inte låter jag vara osagt.<br />Men jag TROR att även om man är helt beroende av att komma till skogen för att skriva så kommer man att kunna skriva ändå den dagen man sitter fast inne. För driften att skriva är ändå starkare. <br />Och skogen utanför färdas genom ögonen in i en själv och sen har man den där om man bara letar.<br />Eller havet då, eller små stenlagda stadstorg om det är det man behöver.Jessikahttps://www.blogger.com/profile/16049450032329348463noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3907288482007664303.post-17489630987677471762011-01-20T20:28:02.190+01:002011-01-20T20:28:02.190+01:00Jag har liknande erfarenheter men för min del tror...Jag har liknande erfarenheter men för min del tror jag att det handlar om fysisk aktivitet i kombination med ostördhet. D v s jag tror att även t ex havet skulle få igång kretiviteten men eftersom jag bor i en skog är det den jag använder.Mikaelhttp://www.mikaelthornqvist.senoreply@blogger.com